Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen 1903. Som många andra holländska målare bytte han ofta vistelseort, bodde än
i Amsterdam, än i Bryssel, där han bosatte sig 1884, ehuru han h varje år for till Holland
för att arbeta. Han har blifvit kallad »polderns» målare, och ingen har som han
åter-gifvit den stora, sumpiga slätten, korsad af vägar och kanaler, och förnimmelsen af stora
afstånd. Därom vittnar taflan Det kommer långt ifrån, där man bortom en väg, som löper
rakt från förgrunden till horisonten, endast kantad af sina telegrafstolpar, ser tåget nalkas
med sin rökplym, som skingrar sig i den fuktiga luften.
De nu nämnda konstnärerna stodo redan i mer eller mindre nära samband med den
franska naturalistiska rörelsen, med hvilken de lingo göra bekantskap i Holland eller
Belgien inför taflor af de mästare, som började bli omtyckta där. Mesdag-samlingen,
Paul Joseph Constantin Gabriel: Det kommer långt ifrån. (Haag, A. A. Bakkers samling.)
som är så rik på franska mästerverk, har nog för sin del ulöfvat ett ofantligt hälsosamt
inflytande under nittonhundratalets sista tredjedel. Vi komma nu till två konstnärer,
som med sin personlighet höja sig öfver denna första generation af äkta holländska
målare, och af hvilka den ene intar en mera betydande plats inom den franska skolan än
inom sill eget lands. Det är målarna Bosboom och Jongkind.
Johannes Bosboom föddes i Haag 1817 och dog i sin födelsestad den 14 januari
1891. Hans håg för teckning visade sig redan i småbarnskolan och underblåstes genom
grannskapet med målaren B. van Hove, som gossen såg arbeta. Är 1837 kom han i lära
hos denne mästare, hvilken använde honom som medhjälpare vid dekorationsarbeten för
teatrarna. Det var den nyttigaste öfning för den unge mannen, ty han blef därigenom
förtrogen med alla perspektivproblem, lärde sig tidigt att finna hvad man kallar effekten
och satte sig samtidigt in i arkitektur. Han utställde för första gången 1835 och erhöll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
