Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den egendomligaste typen för denna riktning är målaren Jan Toorop. Han är född
i Poerworedjo (Java) den 20 december 18(50 af en inflyttad far af norsk börd och en
javansk mor af engelsk härkomst. Han gick i skolan i Batavia till sitl fjortonde år, och
denna första starkt exotiska omgifning påverkade hans läntasi och kvarlämnade intryck
för hela framtiden. Ar 1874 skickades han till Holland, där han skulle studera vid en
fackskola i Delft för att sedan få anställning vid Nederländska handelsbolaget. Men hans
konstnärshåg var starkare än handelns lockelser, och hans familj motsatte sig ej hans
kallelse på villkor att han skref in sig vid akademien i Amsterdam. Han stannade däri
två år, begaf sig sedan till Bryssel
med resestipendium från staten
och kom in vid Portaels ateljé.
Ar 1884 utställde han en stor
romantisk talla: Respekt för döden.
Man såg honom sedan vara aktiv
medlem af Ilera belgiska
konst-närssamfund i avancerad riktning:
l’Essor, les XX, vid sidan af Knsor
oeb Khnopff. Han gjorde täta
resor till Paris, där han
påverkades af poinlillislerna, till England,
där han log intryck af William
Morris både i socialistiskt och
dekorativt afseende. Han återvände
till Holland, och efter några
irrfärder mellan Holland och Belgien
slog han sig ned i Katwijk.
Hans mysticism bröt ut 1889 efter
en allvarsam sjukdom; han
öfver-gick till och med till katolicismen.
Hans målning bär spår af dessa
inre omkastningar. I början lägger
han på färgen med knif å la
Cour-bet, sedan hyllar han
pointillister-nas grundsats om färgens
sönder-delning, därpå antar hans symbolistiska manér ett våldsamt, öfverdrifvet linjespel, där
hans gamla javanska minnen blanda sig med uttrycksfulla naturafvikelser eller dekorativa
påfund å la Ensor, Khnoplf, Odilon Redon och Carlos Sehwabe. Vid denna tid skapar
han Sfinxen, Lidandets trädgård, De tre gemålerna, som vi här återge, där han förenat alla
dessa element för att ge uttryck åt en mystisk, upphetsad och dunkel neo-buddhism.
Toorop har äfven målat porträtt och dekorerat den nya Börsen i Amsterdam. Hans
de-korationsmålningar i sgraffito eller emaljerad lera skildra i allegoriska ämnen Forntid,
Nutid och Framtid.
Denna mystiska anda är starkt arkaistisk, och samma karaktär har äfven Havermans
och Jan Vellis talang.
Jan Veth: Porträtt af Jozcf Israels.
34. — Målarkonsten. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
