Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Antwerpen den 18 februari 1 Slö och dog där den 25 april 1869. Hans far handlade
med religiösa bilder. Han studerade vid akademien och debuterade nästan samtidigt med
Wappers på salongen 1833, aderton år gammal, med Spanjorerna anställa blodbad i
Ant-werpen i äkta romantisk slaktarstil. Han reste till Paris 1835 och 1839 och påverkades
där mera omedelbart af romantiken. Alla taflor från hans första år äro måleriska,
färgstarka och fulla af lif; hans ämnen äro nästan uteslutande högvakt, bataljer och blodbad.
En resa till Holland 1839 ändrade detta första manér. Han lugnar sig under del stillande
inflytandet af Rembrandt och Pieter de Hooch och målar nu liksom de borgerliga
interiörer, scener ur sjuttonhundratalets holländska lif, som nästan kunna kallas pastischer. En
tredje resa, till Tyskland 1852, salte honom i beröring med Holbein och Cranach och
visade honom ändtligen hans rätta väg. Han är nu helt och hållet sig själf och griper
sig an med de slora historietaflor, som ha grundat hans ära och först inriktat den moderna
belgiska konsten på etl nationellt mål. Levs är i själfva verket utomordenligt begåfvad
som historiemålare; han har i högsta grad blick för det förflutna. Han låter oss lefva
upp i gångna tider; han drar ej ned dem till nutiden, som vissa stora samtida realister
ha gjort, utan allägsnar oss från vår egen tid, låter oss gå tillbaka i tiden och blanda oss
med det flamländska femtonhundratalets gamla samhälle, som ännu var så stridslystet
och så barbariskt i sin smak för grannlåt och pomp. Han verkar på oss icke genom
noggrann historisk trohet, icke genom en bokstaflig rekonstruktion af omgifning och yltre
tillbehör, utan genom mera måleriskt betydelsefulla medel: en konturbetonad, knapp,
afsiktligt arkaistisk teckning, som skärper karaktären med egendomlig energi, och en
harmoni af utsökta, uttrycksfulla lokalfärger, lagda bredvid hvarandra och som verkade
på åskådarens fantasi med den stämningsväckande makten hos vissa parfymer.
Från detta skede härstamma många stafflilaflor som t. ex. Stiftandet af Gyllene
skinnets orden, Frans Floris’ ateljé (Musée moderne i Bryssel) eller Ärkehertig Karls af Österrike
ed (1863, samma museum), som han upprepat på väggarna i Antwerpens stadshus. Men
det är isynnerhet de dekorativa målningar, han utfört i denna byggnad, som ställa honom
i främsta ledet af den moderna konstens mästare. Dessa fyra stora vägglalt med sin fris
af kejsare, kardinaler, domare, riddare och prinsessor anslå med sina djupa, lugna, varma
färger rika och dämpade ackord som gamla gobeliner. Man lämnar denna sal förhäxad
af dessa scener och dessa figurer, hvilka följa en med ögonen som porträtt från den liden.
Dessa målningar utfördes 1863 69. Levs hade pryd t sin egen bostad i Antwerpen i samma
ålderdomliga stil, med de sina till modeller. Dessa målningar förvaras nu i Antwerpens
museum. Levs hade utnämnts till baron 1862.
Efter att själf ha väckt den gamla flamländska folksjälen, lämnade han efter sig två
arfvingar, som skulle fullfölja hans gärning och göra den belgiska konsten fullt medveten
om sin egen personlighet. Del är Charles de Groux och Henri de Braekeleer.
Charles de Groux föddes i Comines (Frankrike) af franska föräldrar — han var alltså
själf fransman — den 4 augusti 1825 och dog i Bryssel den 30 mars 1870. Naturaliserad
belgier vid sin myndighet hade lian studerat under Navez. Hans första realistiska tafla
är daterad 1853. Han lefde etl stilla lif i etl allägset forstadskvarter midt ibland folket,
under torftiga förhållanden och med vacklande hälsa, och han målade företrädesvis sin
omgifnings lif. Han är Belgiens förste fattigmansmålare. Men han betraktar detta lif
med hela sin medfödda melankoli, och de scener från kermesser och krogar, som voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
