Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig i smärta. Hans
malning är mörk och hållen
i starka färger, dess
tragik är teatralisk och
utspekulerad. Franz von
Stuck är professor vid
konstakademien i
Miin-clien. Han har äfven
utmärkt sig som skulptör.
Hvil ka öfverlägsna
gåfvor man än kunnat
finna hos de tyska
idealisterna, så är en föriinad
formkänsla hvad de
hittills mest saknat. Del är
emellertid några
konstnärer, som varit känsliga
för det plastiska, och
bland andra en, som för
den tyska målarskolan
al-slöja l skönhetens rälla
Franz von Stuck: Kriget. (Munchen. Nya pinakoteket.)
väsen. Olyckligtvis är
an en ofullgången företeelse, hvars lifsverk nästan endast finns
kvar i ofullbordadt skick och som dog ulan att ha fått glädja sig al den rättvisa, som
slutligen kom hans försmådda verk till del. Det är Hans von Marées. Han föddes i
Elberfeld den 24 december 1837 och dog i Hom den 5 juni 1887. Först 1891, på
utställningen i Munchen, gjorde man sig inför en större samling af hans arbeten reda för deras
värde. Hans von Marées hade
varit elev af Stefeck i Berlin, och
det var kanske hos denne målare
af hästar och militära ämnen han
fick smak för de kavalleriscener
man träffar på i början af hans
hana, som t. ex. Kyrassiåren i
Berlingalleriet. Men denna talla
påminner föga om sin mästare, den
företer snarare likheter med de
obetydligare franska romantikerna.
Efter åtskilliga irrfärder beger han
sig 18(54 till Rom, sedan till
Firenze, och sedan han företagit
några utflykter till Berlin, Dresden
och Napoli, där han lär i uppdrag
att måla fresker i den zoologiska
Haas von Marées: Porträtt af Lenbacli och konstnären själf. stationens bibliotek, den enda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
