Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brister oförgätlig, ty han representerar en hel sida af den lyska anden, känslosam,
romantisk och romanesk, förtjust i gamla sagor och i sin naivitet och tafatthet doftande af en
gammaldags parfym, som ej saknar behag. Han började som lärjunge till Schnorr, i
naza-renernas mystiska stil, men öfverlämnade sig snart åt nöjet att ge uttryck åt sin drömmande,
optimistiska, älskvärda och naiva själ i små pittoreska dukar med fästningstorn,
sagoprinsessor, små pager och narrar, eller i reseminnen, moderna ämnen, lika romantiska i sina
scenerier. Hans Gryningen i Berlingalleriet, som är från 1859, representerar godt detta sista
manér. — Sedan träffa vi på tysken Feuerbach, som bosatte sig i Wien, och Gabriel Max
från Prag (född den 23 augusti 1840), som slår sig ned i Munchen; det är en talangfull
realist, som efter att ha målal fantasier efter musikstycken och moderna genretailor roat sig
med att, liksom fransmannen Deeamps, med skicklig pensel återge scener ur apornas 1 if.
Vidare ha vi arkitekten och landskapsmålaren Rudolf von Alt (1812—1905), som under
sin långa lefnad varil med om alla århundradets konstnärliga växlingar. Han är berömd
i Österrike för sina utsikter öfver Wien och särskildi för sina otaliga afbildningar af S.
Stephanskyrkans torn. I Frankrike, sammanblandade med dess målarskola, ha vi också
gjort bekantskap med Jetlel, Ribarz, Otlo von Thoren och Ladislas de Pal,
landskapseller djurmålare, elever af Barbizonmästarna. Men de tre stora mästare, som spridt
glans öfver den österrikisk-ungerska gruppen, debutera nästan samtidigt, omkring 1860.
De representera livar sin af kejsarrikets skolor: Makart del egentliga Österrikes, Matejko
Polens och Munkacsy Ungerns.
Hans Makart föddes i Salzburg den 29 maj 1840 och dog i Wien den 3 oktober
1884. Han var son till en skogvaktare, försökte sig först som kopparslickare och målade
skyltar för att försörja sig. Klev vid akademien i Wien hlef han afskedad därifrån såsom
saknande talang; han begaf sig till Munchen, där han studerade under Piloty (1861 —
1865); men efter sina första framgångar, bland andra hans Moderna amouretler, en triptyk
på guldgrund, och De sju dödssynderna, också en triptyk, hlef han kallad af kejsar Franz
Joseph, som gaf honom en ateljé i Wien. Makart har producerat mycket. Julia på bår
i Wiengalleriet, Venedig hyllar Caterina Cornaro i Berlingalleriet, utförd 1873; Vällustingens
dröm; Venus kvar håller Tannhäuser; Cleopatra på Nilen i muséet i Stuttgart; Karl den
femtes intåg i Antwerpen i Hamburgs muséum, som väckte stor uppmärksamhet på
utställningen 1878, o. s. v. Makart skördade utomordentliga framgångar under hela sill
lif. Han var wienerarislokratiens afgud, och hans yppiga, lätta, ytliga konst, uppblandad
med minnen af Rubens och femlonhundratalets venezianare, med sin litet vulgära
sinnlighet och sin rödaktiga färg, som då var på yttersta modet, påverkade icke allenast den
österrikiska skolan, utan hela Tysklands målarkonst. Han dog vansinnig.
Polacken Johann Aloysius Matejko föddes den 30 juli 1838 i Ivrakau och dog där den
1 november 1893. Han är polack till lif och själ; i alla sina verk förhärligar han sitt
olyckliga fädernesland. Han studerade under ledning af målaren Albert Stattler. Vid
tjugu års ålder debuterade han med betydande historiska kompositioner, hvilka grundade
hans rykte. Ar 1858 begaf han sig till Munchen, sedan till Wien 1860. Starkt påverkad
af de franska, belgiska eller tyska romantikerna har han, liksom Makart, en produktivitet,
som har skadat hans verks halt. De äro teatraliska, måttlösa, men oaktadt sina stora
fel sjudande och liffulla. Förutom porträtt har man honom att tacka för en mängd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
