Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mariano José Maria Bernardo Fortuny är den mesi typiske representanten för denna
nya period af den spanska konsten, på hvilken han starkt tryckt sin prägel. Han
föddes i Reuss, en stad i provinsen Tarragona (Catalonien) den 11 juni 1838 och dog
den 21 november 1874 i Rom af febbre perniciosa. Hans far var snickare; från barndomen
visade han anlag för teckning, som utvecklades i en fackskola, sedan han lämnat
folkskolan. Föräldralös 1841) upptogs han af sin farfar, en händig man, som kom på den
idén att försörja sig genom att vandra från stad till stad med vaxfigurer, som han
modellerat och som gossen målat. En skulptör, som kom i tillfälle att bedöma hans
talanger, intresserade sig för honom. Ar 1852 beger han sig till Barcelona, där han får ett
månatligt underhåll af 160 realer (42 francs); han arbetade där vid akademien under
ledning af Claudio Lorenzale, en målare, som komponerade i Overbecks anda. För att
dra sig fram målar nu Fortuny votivbilder, som säljas dussinvis. Ar 1855 gjorde några
litografier af Gavarni, som föllo i hans händer, ett djupt intryck på honom. Sedan han
fått Rompriset 1857, begaf han sig följande år till Italien. År 1860 fick han i uppdrag
att följa med Marockoexpeditionen, log där många skisser, blef tillfångatagen och
kom i tillfälle att studera infödingarnas seder på nära håll. Från den tiden lägger
han i dagen en alldeles
särskild smak för arabiska
ämnen. År 1866 kommer han
till Paris. Från detta
ögonblick daterar sig hans rykte;
han knöt förbindelse med
firman Goupil, som gaf
honom beställningar och
exponerade hans förnämsta taflor:
La vicaria (spansk vigsel)
utförd 1868, Modellen granskas
o. s. v. Del blef stor
uppståndelse 1870, då denna
första tatla utställdes. År
1867 hade han gift sig med
fröken Cecilia de Madrazo.
År 1874 hade han rest till
England, där han gjorde
flitiga studier, och han hade
återvändt till Rom i afsikt
alt fara tillbaka till Afrika,
då sjukdomen hastigt ryckte
bort honom. Fortunys manér
är originellt och egendomligt.
Under sin resa till Marocko
frapperades han starkt af
rumsinteriörernas och
dräkternas brokiga, måleriska och
Mariano Fortuny: Skärsliparo i Marocko.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
