- Project Runeberg -  Målarkonsten i nittonde århundradet /
323

(1913) [MARC] Author: Léonce Bénédite Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

däromkring. Framför al 11 är han tecknare, och i känsliga linjeverkningar fattar han silt
lands natur som ett lefvande väsen, hvilket han trycker till sitt klappande hjärta.

En helt annan kraft röjer sig hos skildraren af de danska bokskogarnas härlighet,
P. C. Skovgaard (1S17—1875). Man ålergifver dem i all sommarens fullhet och frodighel.
Det är framför allt växten, plantan, trädet han ser. Han betraktar dessa naturens detaljer
med forskande blick och fördjupar sig i deras konstruktiva skönheter. Hans
skogsinteriörer göra intrycket af höga och rikt smyckade tempelhallar. Den svaga sidan hos
Skovgaard är behandlingen af luften, som saknar rymd och genomskinlighet. Detta
sammanhänger måhända därmed att allt aningslif ligger fjärran från hans handfasta
konst.

En förmedlande ställning mellan äldre och nyare dansk landskapsmålning intog
Vilhelm Kyhn (1815)—15)08). I sin teknik tillhörde han den gamla skolan och målade i en
litet broderande stil med torra, spetsiga och precisa penslar, men hans sinne för naturen
hlef aldrig gammalt och trött, och den ständigt vakna blicken, den ständigt varma, milda
känslan gjuta ett skimmer af själfull naturdyrkan öfver hans alstring långt in i ålderns år.

En följd af konstnärernas utvandring till Rom under första hälften af århundradet hlef
att främmande inflytanden, isynnerhet från den tyska konsten, gjorde sig gällande vid sidan
om den inhemska traditionen från Eckersbergs skola. De voro i allmänhet icke hälsosamma.
I stället för det jämna och flegmatiska men naiva, trovärdiga och intelligenta i den danska
konsten trädde stundom en viss afsiktlighel, som på ett utmanande sätt vädjade till
åskådarens känslor, vare sig det gällde humoristiska, sentimentala eller upphöjda ämnen, eller
en professionell skicklighet, som med bestickande rutin rörde sig på ytan af sina ämnen.
Sådana på sin lid mycket tirade konstnärer voro den tyskfödda fru Elisabet Jerichau-Baumann
(1815)—1881), gift med den framstående danske bildhuggaren Jerichau, samt marinmålarna
Anton Melbye (1818—1875) och Frederik Sörensen (18 1 8—1875)). Bland alla dessa
konstnärer, som stodo utanför den äldre danska traditionen, funnos emellertid två af hög
begåfning, hvilka stego fram till förgrundsplatser i den danska konsten — Lorenz Frölich
(1820-1908) och Carl Bloch (1834—1890).

Frölich, som äfven han hade åtnjutit undervisning af Eckersberg, var framför allt
tecknare. Han utbildade sig i Munchen och Dresden och tog sina bestämmande intryck
af den tyska romantiken hos Schnorr von Carolsfeld, Furicli, Bendemann och Ludwig
Richter. Men han var begåfvad med en rikare och rörligare fantasi än någon af dessa
hans mästare. Han red en vinghäst, som stormade genom religionernas, sagornas och
fablernas underland i stolt och susande flykt. Den svindlande farten gör att hans
teckning stundom blir ytlig och maniererad, men alltid bibehåller den en ornamental skönhet
af alldeles personlig art. Hans konstnärsbana förflöt till större delen i utlandet. En del
af hans produktion ulgöres af teckningar till barnböcker, genom hvilka han vann
europeiskt rykte. På gamla dagar återkom han till Danmark och utförde där flera större
dekorativa arbeten, däribland plafondmålningen »Getion» i Frederiksborgs slott.

Carl Bloch framträdde från början på ett sätt som riktade allas uppmärksamhet på
honom och berättigade till de största förväntningar. En följd af stora kompositioner i
stor stil öfver bibliska, mytologiska och historiska ämnen Simson hos filisteerna, Jairi
dotter, Prometheus, Kristian II i Sönderborgs fängelse — som framträdde inom ett
årtionde, lyfte sig högt öfver den stundom alltför jämnstrukna nivån och den borgerligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:01:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blmalar/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free