Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
Holm (1835—1903), medan Nils Anderson (1817—1865) målade karg smålandsnatur. Axel
Nordgren (1828—1888) betonade i sina bohuslänska stämningar ödslighetens melankoli.
I sträfvandet efter ett sam la dl naturintryck närmade han sig franska stämningsmålare.
Gustaf Rydberg (f. 1835) ålergaf skånsk natur med känsla och säkerhet. Äfven Anders
Kallenberg (1834—1902) målade skånsk bygd, gärna med tung oväderslämning och med
betande boskap som staffage. Nästan alla dessa målare representera vår landskapskonsls
sträfvan efter lokal karaktär, deras konst betecknar vägen hem från Dusseldorf. Men ännu
dröjer det, innan målet kan sägas vara uppnädt.
Allt fortfarande står historiemåleriet som den högsta art af penselkonst. Nordiska
myter och svensk historia behandlas nu med större djärfhet i ansatserna än under den
föregående tiden af famlande, osäkra försök. Mårten Eskil Winge (1825—1896) söker efter
August Malmström: Älfvalek. (Stockholm, Nationalmuseum.)
studier af italienska mästare från 1500-talet en monumental målningsstil för sina
muskelstarka nordiska kämpar och ungmör, August Malmström (1829—1901) söker med energisk
ansträngning ett måleriskt uttryckssätt för liknande ämnen, men idyllen ligger i själfva
verket bättre än hjältesagan för hans älskvärda och fredliga lynne. I Älfvalek upptar
han elt af Blommers motiv med lika omedelbart poetisk uppfattning som denne men med
helt andra uttrycksmedel, och i sina små landskap i akvarell ger han intimt kända
naturstämningar. Fredrik Vilhelm Scholander (1816—1881), arkitekt, som målare knappast annat
än dilettant, men begåfvad med den mest rörliga fantasi och alltid experimentlysten, gaf
i pennteckningar och i akvareller fyndiga illustrationer, äfven till nordiska sagomotiv
(Fjolners saga).
Skedets främsta färgkonstnär bland de skandinaviska ländernas målare var Johan
Fredrik Höckert (1826—1866). Han lärde sin konst i Munchen men mest i Paris, där han
vistades 1851—1857. Hans stora genombrottstafla, Gudstjänst i ett kapell i Lappland, vann
första klassens medalj vid världsutställningen 1855 och stannade i franska statens ägo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
