Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andra ting, som denne utlovar åt sina trogna. Då
Petrus yttrar: ”Se vi hava lämnat allt och följt
Dig: vad ha vi nu därför”, så finner Jesus intet
klandervärt i denna banalt egoistiska fråga, utan
genmäler, att de, lärjungarna, skola sitta bredvid
Messias i hans härlighet på tolv troner och döma
Israels tolv stammar. Detta yttrande av Jesus är
även så till vida av intresse, som det på ett slående
sätt vederlägger det nyteologiska talet om att Jesus
endast skulle förkunnat lönemoralen inför de breda
lagren av sitt folk, vilka ej vore tillgängliga för
högre motivering: här är det ju den främste
lärjungen av de tolv som hugnas med löftet att en
gång få döma över vänner och fiender. På samma
sätt ignorerar d:r Rosenius, när det gäller att fria
kristendomen mot beskyllningen för intolerans,
principiellt alla de ställen i Nya Testamentet, ur
vilka den av kristna kyrkan praktiserade
intoleransen hämtat kraft och näring. Redan Pauli
kraftord: ”Om också en ängel från himmelen
förkunnade evangelium annorlunda än vi, han vare
förbannad” äro ju tydliga nog, om de också i viss mån
undanskymmas av de hotelser mot olika tänkande,
som ge pastoral- och Johannesbreven deras
specifika karaktär. Att här söka blanda bort korten
genom att dra in Amaltheadådet i diskussionen, är en
apologetisk manöver, som näppeligen torde kräva
något bemötande.
Det finns i d:r Rosenii artikelserie åtskilliga
andra punkter, som från polemisk synpunkt kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
