Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
Sjunde scenen.
Fridleif.
Helt säkert var vreten blott en förevändning,
men hvad sökte han här? Icke kunde han vänta
på Rodny. Der kommer hon. Du älskliga mö,
stolt må den man vara, som får kalla dig sin.
Nu skall jag veta ditt hjertas håg, innan vi skiljas.
(Rodny inkommer ulan att märka Fridleif, som ?>lär s>ä, alt
han är dold (or henne.)
Åttonde scenen.
j^r id leif. j"yo d n y.
Rol INV.
Som jag anat, alla borta. Min ar stranden,
Rimgerd, men icke lider din rätt deraf, hvem kan
tvista om ljus och luft och minnen? (Sätter sig
på en lag klippafsals all se lit öfver sjön.) Evigt svallande
vågor, förstån I min håg: Den går eder glittrande
stråt. Sagor förden I till mig fjerran ifrån, fören
mitt minne tillbaka dit ut. Icke bor falskhet i
edert djup, min skönaste glädje bären I ju hem
till mig en dag.
FRIDLEIF (framträder).
Du drömmer, Rodny, hvart gä dina drömmar?
Rodny.
Fridleif! Ar du icke med min broder?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
