Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Undersökningens grundvillkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
11
BIBELNS LÄRA OM KRISTUS.
det land, det folk, den tid, hvarifrån dessa skrifter leda
sitt upphof, den föreställningskrets, i hvilken de lefde,
för hvilka Jesus förkunnade, att han var Messias. Ty
klart och tydligt är, att äfven det nya i hans lära måste
anknyta sig, antingen som en utveckling eller en motsats,
till de hos folket gängse meningarna. Af stor vikt är
fördenskull att veta, hvad i synagogorna förkunnades och
hvad hos folket troddes om Messias vid den tid, då Jesus
uppträdde. När Andreas sade till sin broder Simon: »vi
hafva funnit Messias» (Joh. 1: 41), och denne genast
följde honom till Jesus, hvad var det Simon då sökte och
trodde sig finna? Hvad innebar för honom ordet Messias?
Hvilka föreställningar väckte det i hans själ? Och när
samme Simon Petrus uttalade sin trosbekännelse: »du är
Kristus, lefvande Guds son», eller Nathanael utbrast:
»rabbi, du är Guds son, du är Israels konung», hvad
tänkte de under detta uttryck »Guds son»? I hvilken
bemärkelse nyttjades dessa ord i Bethsaidas, Kapernaums,
Nazareths synagogor, där Andreas, Petrus, Nathanael och
folket, som omgaf Jesus, hade undervisats om Messias och
styrkts i hoppet om hans snara ankomst? Paulus var
skriftlärd och farisé. Som yngling hade han suttit vid
rabbinen Gamaliels fötter. Han var uppammad vid synagogans
läror, hade införlifvat sig med dess språk och sätt att
föredraga. Man behöfver blott ögna i den äldre rabbinska
litteraturen för att genast fatta likheten mellan dess
framställningssätt och Paulus’. Och så måste det vara, om
ej Paulus, när han skref, skulle vara obegriplig för sig
själf. Är det då ej af vikt för en klar uppfattning af
honom att känna de så att säga tekniska ord, uttryck och
bilder, som i synagogan voro häfdvunna? Klarare ljus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
