Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utgifvarens tillägg och anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utsädet. Stor inflytelse på kyrkolärans omgestaltning och
förbättring torde man hafva att vänta äfven af Boströmska
filosofien, hvilken, så vidt som hon är religionsfilosofi,
förvärfvat talrika lärjungar bland Sveriges studerande ungdom,
en omständighet hvilken ej kunnat undgå att väcka oro bland
den gamla dogmatikens anhängare, helst det väl icke kan dröja
länge, innan samtliga filosofiska läroanstalter i riket
blifvit beklädda med män, som tillhöra ifrågavarande filosofiska
skola.* Faran skulle endast kunna besvärjas genom en kupp mot
lärofriheten vid våra universiteter. Men hvad som misslyckades
i de dagar, då ortodoxerna lupo till storms emot Descartes’
filosofi men tillbakavisades af en ostuderad konungs sunda
människoförstånd,** skall icke lyckas i vår tid, då hela
nationen vet, att forskningens frihet är dess dyrbaraste och
heligaste rättighet.
Förpostfäktningen mellan filosofien och den gamla
ortodoxien har, medan dessa rader skrifvits, redan blifvit
öppnad, det en medlem af Göteborgs konsistorium, herr lektor
Ljungberg, uttalat hvad mindre uppriktiga och samvetsgranna
män i hans ställning plåga dölja: att han hyllar den förnuftiga
åsikt om Kristi person, hvilken hvarje förutsättningslös och af
dogmatiken oberoende läsare kan återfinna i nya testamentet. »
De sista raderna i slutorden äga ock i sin ursprungliga
lydelse en något skarpare formulering än de senare erhöllo.
Efter talet om hvilken svår uppgift en af församlingen med full
medvetenhet företagen kyrkoreformation är, fortsätter Rydberg:
»Men i hvarje händelse anse vi det vara af vikt - och
det är fördenskull vi i denna fråga fattat pennan - att inskärpa,
att det gifves en stridighet mellan kyrkoläran och de kristna
urkunderna, att förkastelsedomen öfver den förra ej rätteligen
kan drabba de senare, och att dessa ännu och för alltid äro
lämpliga att utgöra grundvalen för en kyrka, som vore i stånd
* Detta uttalande var uteslutet redan i andra upplagan.
** Asyftar Karl XI:s bekanta svar på teologernas begäran
om förbud mot Bilberg att föredraga Descartes’ filosofi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
