Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fördärfvad andakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— ja, väl ett hundra personer — nere i Funtabo, där det skulle
blifva ett bra bönemöte. En talare från själfva Stockholm, som
under en åtta dars tid varit nere och hvilat sig hos sina
släktingar i Grönlid, hade lofvat gå fram till Funtabo vid sjutiden
på kvällen och göra ett tal, hvilket vi väl kunde behöfva,
eftersom ingen predikant varit på trakten under fjorton dars tid.
Kalle i Funtabo hade burit cirka fem tolfter bräder in i
stugan och lagt upp dem på stolar, så att där var bänk intill bänk,
såsom i det religiösaste missionshus. Han hade stöttat under
det stora slagbordet och satt upp en stol på detsamma för
predikanten, så att allt var rejält och passande ordnadt. Och
sömmerskorna i Skyafall sutto rundt omkring på slagbordskanten
med sina gitarrer öfver knäna.
Där var stor andakt, och vi visste inte, att pojkarne samma
kväll voro ute för att bota symaskinsagenten.
Och om vi det rätt vetat, hade vi nog inte lagt oss i det,
för agenten var ju egentligen en stor rackare.
Medan vi alltså sutto i Funtabo i andakt och gudlighet, lågo
pojkarne i dikena nedanför Grönlids brinkar och lurade på agenten,
om hvilken de fått veta, att han skulle fram där densamma kvällen.
Mörkt och ledt är det ju alltid därnere i skogsdungen, men
detta skedde i adventet och då är skummet därstädes, förstås,
tjockare än hafregröt.
Där lågo, som sagdt, pojkarne på ömse sidor om vägen med
ett rep mellan sig, och så hade de med sig Pelle skomakares
gamle maskin, den de hade för afsikt att binda på ryggen på
agenten, på det att han måtte få känna på, hur tungt
maskinväsendet tryckte dem själfva.
Nå, framåt half åtta-tiden fingo de skönja agenten komma
traskande med en cigarr i mun. Han trodde tvifvelsutan, att
alla människor voro på bönemötet och att han kunde gå trygg.
Men när han kommit midt emellan de svartsjuka pojkarne,
snarade de omkull honom med tömmen, så att det sa’ smack efter’et,
och innan han i förbluffelsen hann krafla sig upp och löpa sin
kos, hade de fått fatt i honom och krängt skomakare-Pellens
tunga symaskin öfver skallen på’n’, så att han hade själfva
bordet och mekanismen på ryggen, medan benen pekade ut rätt
framför bröstet på’n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
