Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att börja med flyttade han ned
natinalekono-mien ur ändamålsenlighetslärans dimmiga
regioner, där den gått vilse, och ställde den på ett
kau-salt, från allt etiskt och utilitariskt biverk fritt
betraktelsesätts fasta mark. Vad det betydde kunna
vi uppskatta, om vi betrakta de nationalekonomer,
som ej tagit notis om Marx och se huru de
hjälplöst vackla fram och tillbaka mellan kausalitet,
apriorisk teleologi och dilettantisk etik som ledande
principer.
Därefter visade Marx hur man kan förena
insikten om produktionsformernas historiska karaktär,
d. v. s. deras ständiga föränderlighet under
tidernas lopp, med en systematisk uppfattning av de
ekonomiska förloppen. Och härmed grundläde han
nationalekonomien som en social vetenskap, vars
föremål äro de historiskt föränderliga förhållandena
mellan människorna inbördes (i stället för
natursammanhang med evigt samma innehåll, som man
före Marx så ofta falskeligen trott). Och i det han
sedan påvisade ett bestämt sammanhang mellan de
ekonomiska processerna och alla andra företeelser
inom den mänskliga kulturen, visade han — hur
ofullkomlig hans egen formulering än må vara —
dock den enda väg, på vilken en allmän
systematisk samfundslära en gång kan utveckla sig.
Detta är redan oerhört stora förtjänster, men det
är dock i Sombarts ögon icke Marx’ största. Det
är i stället en upptäckt av första rang: därigenom
att Marx genomskådade det vår tid behärskande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
