Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framhåller Areschoug med stort eftertryck, att
artbildningen i regeln sker icke genom småningom
försiggående summering av en mängd obetydliga
variationer, utan ”stötvis”, att nya arter vanligen
uppstå sällskapligt, d. v. s. flera från samma
stamart, att samma art kan uppstå på flera geografiskt
skilda områden, o. s. v., allt åsikter, som på den
tiden voro mycket kätterska, men vilkas riktighet nu
genom de Vries’ experimentella undersökningar
måste anses fullt bevisad. Areschougs
undersökningar, som publicerats i Lunds Universitets
årsskrift, förbisågos att börja med, men ha på senare
tiden kommit till heders, särskilt i Tyskland.
En annan vetenskapsgren, vars studium
Areschoug infört i Sverge, är den modärna
växtanato-mien. Efter att ha gjort grundliga förstudier hos
den berömde växtanatomen Hugo von Mohl i
Tubingen publicerade Areschoug efter återkomsten
till Sverge en hel rad förträffliga växtanatomiska
undersökningar, isärskilt berörande bladens och
knoppfjällens anatomi, undersökningar, vilka
såväl genom den mikrokemiska tekniken som i
teoretiskt hänseende på sin tid voro fullkomligt
enastående inom den skandinaviska botaniken, och
faktiskt betydde ett avgjort framsteg även för
vetenskapen överhuvud. Men också på detta område
hade Areschoug att kämpa med motstånd från den
konservative Agardh, som ej sympatiserade med
den nya forskningsriktningen, och först efter stora
ansträngningar lyckades det Areschoug år 1874 att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
