Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem talföna än i dag, ungefär som språket i
Tegnérs brev ännu efter snart 100 år bär livets friska
färg, medan de flesta av hans samtida skriva en
svenska, som på oss verkar antikverad och löjlig.
Det var sådana företräden, som även gåvo hans
muntliga föredrag deras fajscinerade verkan, som
här dessutom understöddes av hans präktiga
stämma och hans imponerande yttre. Han var
egentligen ingen vältalare i klassisk mening; han led
understundom av en aristokratisk svårighet att
uttrycka sig, vackert svarvade perioder voro honom
fullkomligt främmande, och den som hörde honom
första gången hade stundom ett halvt enerverande
intryck av att han ofta sökte efter orden; men då
det visade sig, att han alltid fann just det mest
träffande uttrycket för vad han ville säga,
förbyttes snart denna tvekan i beundran för den skarpa
och koncisa form han visste att ge åt sina tankar.
Han kunde stundom mitt i en sats göra en paus,
som varade i åtskilliga sekunder; men i stället för
den fras de oinvigde väntade som situationens
räddare, föll ett svärdshugg, som med ett slag löste
frågans gordiska knut,
Men vad som först och sist skaffade Danielsson
tilltro ooh gehör icke blott hos massorna, utan hos
en var, som kom i beröring med honom, det var
känslan att man här stod inför en man i ordets
bästa och djupaste mening. Den som skriver dessa
rader har sett åtskilliga framstående personer, men
jag vet knappast någon — det skulle då vara Hjal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
