Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Elisa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
BIBELNS MÄN OCH KVINNOR.
reste efter honom och under förevändning,
att han var sänd af sin herre, narrade ifrån
honom stora skänker i silfver och i kläder.
Men när Gehasi kom tillbaka, förehöll Elisa
honom hans ondska och betygade, att för
denna gärnings skull Naamans spetälska
skulle låda vid Gehasi och hans säd alltid.
Och han gick ut från honom, spetälsk, hvit
såsom snön. — När Jesus predikade i
Nasaret och där blef föraktad, påminde han om
Guds nåd mot Naaman, sägande, att i
Israel funnos i Elisas dagar många spetälska,
men ingen af dem gjordes ren utom syrern
Naaman, 2 Kon. 5; Luk. 4: 27.
En af de profetlärlingar, som bodde hos
Elisa, hvilken synes hafva varit föreståndare
för sin tids profetskolor, sade en gång till
denne, att rummet vore dem för trångt, och
bad, att han och hans kamrater måtte få gå
till Jordan och bygga sig ett rum där, och
att Elisa måtte gå med dem. De gingo, och
Elisa gick med. Men när en af dem skulle
fälla en stock, föll yxan i vattnet. Han
blef då mycket ledsen, ty yxan var lånad.
Men profeten högg ett träd och kastade det
i vattnet. Då flöt yxan upp, och mannen
räckte ut sin hand och tog upp henne ur
vattnet, 2 Kon. 6: 1 7. — Konungen i
Syrien förde en gång krig emot Israel. Men
hvar konungen i Syrien än ville förlägga
sina trupper, upplyste Elisa Israels konung
om platsen. När konungen i Syrien fick
veta det, sände han en stor här med hästar
och vagnar och lät omringa staden Dotan,
hvarest Elisa då befann sig. Och en
tjänare hos gudsmannen blef förskräckt, då
han om morgonen stod upp och såg staden
vara omringad. Men Elisa sade helt lungt:
Frukta icke, ty flere äro de, som äro med
oss än de, som äro med dem! Och Elisa
bad och sade: Herre, öppna hans ögon, att
han må se! Då fick han se berget vara
fullt af brinnande hästar och vagnar omkring
Elisa. Och när syrerne kommo ned till
Elisa, bad denne, att Herren måtte slå dem
med blindhet. Och det skedde så. Elisa
sade till dem, att de hade icke råkat den
rätta vägen, men att, om de ville följa
honom, skulle ■ han föra dem till den man, som
de sökte. Och Elisa förde dem till Samaria,
och när de kommo dit, bad han Herren, att
han måtte öppna deras ögon. Och de sågo,
och se, de voro midt i Samaria. Och när
Israels konung såg dem, sade han till Elisa:
Min fader, skall jag slå ihjäl dem? Men
Elisa sade: Du skall icke slå dem ihjäl.
Sätt fram åt dem bröd och vatten, att de
må äta och dricka, och låt dem sedan gå
hem till sin herre! Konungen gjorde då
efter profetens ord och lät dem fara, v. 8
—23.
Och det begaf sig därefter, att
konungen i Syrien drog upp med hela sin
krigshär och belägrade Samaria. Och under
belägringen uppstod en så stor hungersnöd i
Samaria, att kvinnor åto t. o. m. sina egna
barn. Israels konung skjuter emellertid,
såsom vill synas, skulden för denna belägring
på Elisa. Därför sade han: Straffe mig
Gud nu och framdeles, om Elisas, Safats
sons, hufvud i dag får sitta kvar på honom.
Och konungen sände en man fore sig till
Elisa. Men förr än budet kom, blef saken
uppenbarad för Elisa, och denne sade till
de äldste, hvilka sutto med honom i hans
hus, att de skulle hålla dörren stängd för
mannen; ty han komme för att taga profetens
hufvud. Och i budets fotspår hördes redan
ljudet af konungens steg. Men när de
kommit ner till Elisa, sade denne till dem, att
till dagen därpå skulle nöden vara
fullkomligt afhjälpt, och att på säd skulle blifva
god tillgång i Samarias port. Och till en
vagnskämpe, vid hvilkens hand konungen
stödde sig, och som icke ville sätta tro till
Elisas ord, sade han, att denne skulle få se
det, men han skulle icke få äta däraf. Och
Herren gaf en förskräckelse i syrern as läger,
så att desse flydde om natten och lämnade
efter sig lägret med proviant och allt,
hvilket föll i Israels händer. Och när om
morgonen bytet utdelades åt folket i Samarias
port, blef förenämnde vagnskämpe
nedtrampad i folkträngseln; och Herrens ord genom
Elisas gingo i fullbordan, v. 24; kap. 7: 20.
Därefter begaf det sig, att hungersnöd
kom öfver Kanans land i 7 år. Men Herren
hade kungjordt detta för Elisa, innan den
inträffade. Då bjöd Elisa den kvinnan, hvars
son han hade gjort lefvande, att gå med
hela sitt hus och söka sig en bostad, hvar
helst hon kunde, undan hungern, medan
den pågick. Och kvinnan stod upp med
hela sitt hus och gick och bodde i
feliste-ernas land i 7 år. — 7 år därefter begaf det
sig, att Gehasi stod och berättade för
konungen alla de stora ting, som Elisa hade gjort.
Och just som han var i färd med att
berätta om sonen, som han gjort lefvande,
kom kvinnan ifrån Sunem till konungen för
att klaga sin nöd för honom och för att få
igen sin åker och sitt hus, hvilka under tiden
kommit i annans händer. Då sade Gehasi:
Denna kvinna är det, och hennes son var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
