Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Mesullam ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som hade befälet och uppsikten på heder
och tro öfver de arbetare, som arbetade pä
Herrens hus, 2 Krön. 34: 12. Anm. Denne
kan möjligen vara densamme som
Mesul-lam 1.
Mesullam 10. En hufvudman i Israel i
Esras tid, blef af denne sänd med till en man
vid namn Id do i Kasifja för att få levi ter till
Guds hus, då de drogo upp ifrån Babel,
Esra 8: 16. Det kan ock vara denne, som
biträdde dem, hvilka protesterade emot att
utdrifva de utländska kvinnorna, kap. 10:
15. Och kanske var det äfven han, som
nämnes i v. 29 bland dem, som hade
hemfört sådana. Det kan äfven vara denne,
som arbetade med på byggandet af
Jerusalemsmuren och hvars fader hette Berekja,
Neh. 3: 4, 30. Denne hade gifvit sin
dotter till hustru åt Johanan, Tobias, judarnes
fiendes, son, kap. 6: 18. Kanske var han
äfven den hufvudman med samma namn,
som satte sitt signet under det skriftliga
förbundet, kap. 10: 20.
Mesullam 11. En man i Israel, en af
dem, som arbetade med på byggandet af
Jerusalemsmuren i Nehemias tid. Hans
fader hette Besodja, Neh. 3: 6.
Mesullam 12. En man i Israel i
Nehemias tid, hvilken jämte några andra stod
bredvid Esra på dennes vänstra sida, då
han läste lagen för folket, Neh. 8: 4. Kanske
var han den präst med samma namn,
hvilken satte’ sitt signet under det skriftliga
förbundet, kap. 10: 7. Kanske var det ock
han, som var hufvudman för Esras
fadershus, kap. 12: 13. Och sannolikt var det
denne, som kallas Judas furste (i Guds hus?),
och var med i den ena lofsångskören, då
Jerusalemsmuren invigdes v. 33.
Mesullam 13. En benjaminit, hvars
fader hette Joed. Han hade en son, som hette
Sallu, Neh. 11: 7.
Mesullam 14. En präst i Israel,
hufvudman för fadershuset Ginneton, Neh. 12: 16.
Mesullam 15. En dörrvaktare i
Nehemias tid, höll vakt vid portarnes
upplagshus, Neh. 12: 25.
Mesullemet, moder åt konung Amon och
dotter till Haruz ifrån Jotba, 2 Kon. 21:
19. Namnet betyder: Befriad från döden
(Stora kyrkobibeln).
Metusael, en af Kains afkomlingar. Hans
fader hette Mahujael, och han hade en son,
som hette Lamek, 1 Mos. 4: 18, 19.
Namnet betyder: Dödens hand (Stora
kyrkobibeln).
Metusalah, se Metusala.
Mibhar, Hagris son, en af Davids
hjältar, 1 Krön. 11: 38.
Mibsam 1. Den fjärde af Ismaels tolf
söner, stamhöfding i Ismaels släkt, 1 Mos.
25: 13; 1 Krön. 1: 29. Han var brorson
till Isak och Midjan m. fi. och kusin till
Esau och Jakob. Namnet betyder: En
fruktsam jord till vindrufvor, rökare (Stora
kyrkobibeln).
Mibsam 2. En ismaelit. Hans fader
hette Sallum, och han hade en son, som
hette Misma, 1 Krön. 4: 25.
Mibzar, en edomeisk stamfurste, 1 Mos.
36: 42; 1 Krön. 1: 53.
Midjan, den sjätte af Abrahams åtta
söner, föddes honom af hans hustru Ketura
efter Saras död. Midjan hade fem söner, 1
Mos. 25: 2, 4; 1 Krön. 1: 32, 33. Af
Midjan uppstod ett helt talrikt folk, hvilket
liksom de andra folken, som härstammade
från Abraham, ofta förde krig mot Israel.
Midjan var halfbroder till Ismael och Isak
och kusin till Lot och Betuel, Rebeckas
fader. Namnet betyder: Domare (Stora
kyrkobibeln).
Mijamin 1. En hufvudman ibland Israels
präster i Davids tid, fick på sin lott det
sjätte skiftet, då David delade prästerna i
tjugufyra sådana, 1 Krön. 24: 9. Namnet
betyder: Högra hands del (Stora kyrkobibeln).
Mijamin 2. En man i Israel i Esras tid,
en af dem, som hade hemfört utländska
kvinnor, Esra 10: 25.
Mijamin 3. En hufvudman bland de
präster, som drogo med Serubbabel upp
utur fångenskapen i Babel, Neh. 12: 5.
Han satte sitt signet med under det
skriftliga förbundet, Neh. 10: 7.
Mika 1. En man ifrån Efraims
bergstrakt, hade tagit ett tusen ett hundra
silf-versiklar (= 2,200 kr.) från sin moder. Men
han bar pengarne igen och bekände, att
han hade tagit dem. Modern välsignade sin
son och sade, att hon ville helga dessa
penningar åt Herren. Och hon gaf
penningarna åt sonen igen, att denne skulle låta.
göra ett skuret och ett gjutet beläte däraf.
Men Mika gaf ånyo penningarna åt sin
moder, och hon tog två hundra siklar och
lämnade åt en guldsmed. Denne gjorde
däraf ett skuret och ett gjutet beläte, hvilka
förblefvo i Mikas hus. Mika hade ett
gudahus; och han hade låtit inrätta formlig
gudstjänst i sitt hus. Han hade låtit göra en
öfversteprästerlig kåpa och husgudabilder
och hade invigt en af sina söner till präst.
Men det hände sig sedan, att en levit, hvil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
