Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nikanor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
belkommissionen o. Josefus); hörande,
bönhörelse (Fjellstedt).
Nikanor, en medlem i den första kristna
församlingen i Jerusalem, en af de sju, som
valdes till diakoner i församlingen. Han
hade godt rykte om sig, var full af den
helige ande och visdom, Apg. 6: 3—5. Namnet
betyder: Segervinnare (Stora kyrkobibeln).
Nikodemus, en rådsberre i Jerusalem på
Jesu tid, en farisé, som vid ett tillfälle kom
till Jesus om natten. Därvid bekände han,
att de visste, att Jesus var sänd af Gud
såsom en lärare; ty ingen kunde göra de
tecken, som han gjorde, utan att Gud var med
honom. Jesus hade då ett långt samtal med
honom om nya födelsen m. m., Joh. 3: 1
—21.
Vid en löfhyddohögtid i Jerusalem, då
prästerna och fariseerna hade velat gripa
Jesus, svarade Nikodemus dem, att deras
lag väl icke dömde någon människa, med
mindre man först förhörde henne och finge
vetà hvad hon gjort. Och detta hade den
följden, att sedan de hade gifvit honom ett
vresigt svar, gick hvar och en hem till sitt,
kap. 7: 32—53. När Jesus var död och
Josef från Arimatea fått löfte om att taga
hans kropp, kom äfven Nikodemus och
balen blandning myrra och aloë vid pass
hundra skålp. Så togo de nu Jesu kropp och
svepte honom i linnebindlar med de
välluktande kryddorna, såsom judarne hafva för
sed att tillreda till begrafning. Och så lade
de Jesu kropp i en ny graf i en örtagård
nära det ställe, där han hade blifvit korsfäst,
kap. 19: 38—42. Namnet betyder: Folkets
öfvervinnas (Stora kyrkobibeln).
Nikolaus, en proselyt från Antiokia,
medlem i den första kristna församlingen i
Jerusalem. Han hade godt rykte om sig, var
full af den helige ande och visdom, hvarför
han också blef väld till diakon -i
församlingen, Apg. 6: 3—5. Namnet betyder:
Folks öfvervinnare (Stora kyrkobibeln).
Nimrod, sonson till Ham, Noahs son,
och brorson till Kanaan. Nimrods fader
hette Kus (Kus 1). Och Nimrod var den
förste väldige på jorden. Han var en
väldig jägare inför Herren. Och hans rikes
begynnelse var Babel, Erek, Akad och Kalne
uti Sinears land. Därifrån har sedan Assur
utgått, 1 Mos. 10: 8—11; 1 Krön. 1: 10;
Mik. 5: 6. Namnet betyder: Den som
af-faller och gör uppror (Stora kyrkobibeln);
låt oss uppresa oss! (Fjellstedt).
Nimsi, farfar till konung Jehu, hvilken
äfven kallas Nimsis son. Men Nimsis son,
som var Jehus fader, hette Josafat (Josafat
4), 1 Kon. 19: 10; 2 Kon. 9: 2, 14, 20; 2
Krön. 22: 7.
Noa 1. Den tionde mannen från och med
Adam. Hans fader hette Lamek, hvilken
födde honom, då han var etthundra
åttiotvå år gammal (Lamek 2). Han fick nam-.
net Noa eller Noah, emedan, som fadern
sade, han skulle trösta föräldrarne rid deras
möda och deras händers, arbete på jorden.
När Noa var femhundra år gammal, födde
han sönerna Sem, Ham och Jafet, 1 Mos.
5: 28—32; 10: 1—31; 1 Krön. 1: 4. I den
tiden hade människornas ondska så
tilltagit, att Herren ångrade, att han hade gjort
dem. Och Han beslöt, att låta en vattuflod
komma öfver jorden och fördränka både
människor och djur. Men Noa, som var en
from och rättskaffens man och förde ett
gudligt lefverne, fann nåd för Herrens ögon.
Och Herren sade till Noa, att han skulle
göra sig en ark af trä, i hvilken ban, hans
hustru, hans söner och deras hustrur jämte
ett par af h-varje slags djur, som icke kunde
lefva i vatten, och sju par af somliga slag,
skulle gå in för att förvaras, medan den
öfliga världen förgicks. Och Noa gjorde
allt det Gud bjöd honom, 1 Mos. 6: 5—
7: 24. Då alla människor och alla djur,
som icke voro i arken och som icke kunde
lefva i vattnet, voro döda, lät Herren
vattnet åter torka bort af jorden. Och då Noa
var sexhundra år gammal, gick han ut ur
arken med sin familj och med de djur, som
hade varit med honom däruti. Och han
byggde ett altare åt Herren och tog af de
rena djuren och fåglarne och offrade
brännoffer däruppå. Detta behagade Herren, och
han sade, att han aldrig mer skulle slå allt
lefvande, såsom han då hade gjort, kap. 8;
9: 8—17; Es. 54: 9.
Denna tilldragelse med arken och floden
nämnes på flere ställen i det Nya
Testamentet. Förf. till Ebreerbrefvet säger, att Noa
tillredde arken genom tro, fördömde världen
och vardt arfvinge till den rättfärdighet, som
är af tron, kap. 11: 7. Petrus kallar
honom rättfärdighetens förkunnare och säger,
att såsom Gud bevarade Noa, så vet han
att frälsa de gudfruktiga ur frestelsen, 2
Petr. 2: 5 —9. Och Noas och hans familjs
frälsning genom vatten var en förebild till
dopet, som nu frälsar oss genom Jesu
uppståndelse. För deras andar i fängelset, hvilka
icke trodde i Noas tid, gick Jesus i sin ande
bort och predikade vid något tillfälle
mellan sin död och himmelsfärd, 1 Petr. 3-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>