Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Parsandata ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10: 14. Sannolikt yar det denne, som hade
en son, hvilken deltog i arbetet vid
byggandet på Jerusalemsmuren, kap. 3: 25.
Papsandata, den förste af Hamans tio
söner, blef jämte sina bröder dräpt af
judarne på purimsdagen, Est. 9: 7. Namnet
betyder: Lagklok (Stora kyrkobibeln).
Paruah, fader till Josafat, en af Salomos
fogdar (Josafat 2), 1 Kon. 4: 17. Namnet
betyder: Blomma, grönskande (Stora
kyrkobibeln).
Pasak, en man af Asers stam, den förste
af Jaflets, tre söner, 1 Krön. 7: 33. Namnet
betyder: Ofvergångare, förstörare (Stora
kyrkobibeln).
Pasea, en israelit, hvilkens barn drogo
med Serubbabel upp utur fångenskapen i
Babel, Esra 2: 49; Neh. 7: 51. (I Esra 2
slutar namnet med bokstafven h). Namnet
betyder: Som går igenom (Stora kyrkobibeln).
Paseah 1. En man af Judas stam, den
andre af Estons tre söner, 1 Kron. 4: 12.
Paseah 2, se Pasea här ofvan.
Paseah 3. Fader till Jojada, som jämte
andra arbetade vid byggandet på
Jerusalemsmuren (Jojada 4), Neh. 3: 6. Anm.
Pasea kan möjligtvis vara en af desse:
Paseah 1 eller 3. .
Pashup 1. En präst i Israel före
bortförandet till Babel. Hans fader hette
Mal-kia (Malkija, Malkia 2), och han hade en
son, som hette Jehoram, 1 Krön. 9:12; Neh.
11: 12. Sannolikt var det af dennes barn
(afkomlingar), som drogo, till antalet ett
tusen tvåhundrafyratiosju, med Serubbabel upp
utur fångenskapen i Babel och af hvilka
äfven några förde hem utländska kvinnor,
Esra 2: 38; Neh. 7: 41; Esra 10: 22.
Namnet betyder: Bred, utbreder (Stora
kyrkobibeln).
Pashur 2. En präst i Israel i Nehemias
tid, en bland dem som satte sitt signet
under det skriftliga förbundet, Neh. 10: 3.
Pashur 3, se Magor-Missabib.
Pashur 4. En furste i Jerusalem i
profeten Jeremias tid. Han blef vid ett
tillfälle sänd af konung Zedekia med bud till
profeten, att denne måtte fråga Herren för
dem. Men en annan gång, då Pashur m. fi.
af Jerusalems furstar, hörde, att Jeremia
uppmanade folket att gå ut till kaldeerna,
utverkade desse hos konungen, att profeten
skulle dödas. Och de kastade honom i en
brunn med gyttja, där profeten hade
omkommit, om Herren icke hade räddat
honom. Pashurs fader hette Malkija (Malkija
6), Jer. 21: 1; 38: 1—13.
Anm. Jag har antagit, att Pashur 3 var
fader till Gedalja 4, men det kan också
hända, att det var Pashur 4, som var
dennes fader; eller kan ske någon annan med
det namnet.
Patrobas, en man, till hvilken Paulus
hälsar i brefvet till de troende i Rom, Rom.
16: 14.
Paulus 1. En ståthållare i Pafos på ön
Cypern, 6n förståndig man, hvilken Paulus
och Barnabas träffade under en af deras
missionsresor. Och ståthållaren kallade
apostlarne till sig och begärde att få höra Guds
ord. Men han hade hos sig en trollkarl, en
falsk profet, hvilken satte sig upp emot
apostlarne och sökte afvända ståthållaren
från tron. Men aposteln Paulus slog
trollkarlen i Herrens andes kraft med blindhet.
Och när ståthållaren såg det, trodde han
och förundrade sig öfver Herrens lära. —
Han hette äfven Sergius, Apg. 13: 4—12.
Namnet betyder: Efter ebreiska språket
betyder det detsamma som Saulus: Begärd
eller sällsam; men efter latinska: Den som
är liten och klen (Stor akyrkobibeln); liten
(E. Nyström). Sergius d. ä. Som invecklar
(Stora kyrkobibeln).
Paulus 2. En judisk man, tillhörande
det strängaste partiet bland fariseerna. Han
iakttog mycket noga både Guds lag och
fädernas stadgar,’ så att han till och med
lefde efter lagen »ostrafflig». Han var född
i Tarsus i Cilicien men uppfostrad i
Jerusalem och undervisad af den lärde och
förståndige Gamaliel. Han var redan som ung
man en ifrare för Gud efter den kunskap,
han då hade om honom. När Jesu lära
började utbreda sig, satte han sig med all
kraft och ifver emot densamma och blef en
ifrig förföljare af församlingen. När
Stefanus dödades, vaktade han vittnenas
kläder och samtyckte till Stefani död. Och
han förödde församlingen och gick in i
husen och drog fram både män och
kvinnor samt öfverlämnade dem i fängelse och
dödade några och nödgade några att häda.
Och när han på detta sätt hade rasat.emot
församlingen i Jerusalem en tid, andades
han ännu hot och mord emot Herrens
lärjungar och gick till öfversteprästen och
begärde bref till synagogorna i Damaskus, att
om han där kunde finna några, som trodde
på Jesus, män eller kvinnor, skulle ban föra
dem bundna till Jerusalem. Men då han
var på vägen nära Damaskus, blef han
plötsligt kringstrålad af ett sken från himmelen,
och han föll ned till jorden, och ban hörde en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
