Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Serubbabel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Serubbabel 1. Den förste af Pedajas,
Jojakins sons, två söner; brodern hette
Si-mei. Serubbabel hade åtta barn, 1 Krön.
3: 19, 20.
Serubbabel 2. En furste ibland de
judiska fångarna i Babel. Konung Kores sände
honom tillbaka till Jerusalem att åter
uppbygga Herrens tempel. Han utlämnade åt
honom alla de kärl till templet, som
Nebukadnezar hade låtit föra till Babel. Och
konungen uppmanade alla judar i sitt rike
att draga med upp till Jerusalem.
Serubbabel drog åstad med en menighet af Juda
och Israel af fyratiotvåtusen trehundrasextio,
utom deras tjänare och tjänarinnor, som voro
sjutusen trehundratrettio, från Babel till
Jerusalem. Och de begynte att bygga upp
staden igen och templet. Men judarnes
fiender, som bodde i landet, hindrade dem
från att fullfölja arbetet. Efter Kores
uppstodo andra konungar, som, eggade af
judarnes fiender, förbjödo judarne att
fortsätta med byggandet, hvilket till följd däraf
kom att ligga nere ända till andra året af
konung Darii regering. Medan de läto
byggandet på Guds hus ligga nere, byggde de
dock under tiden präktiga, panelade hus åt
sig själfva. Då uppträdde profeterna
Hag-gai och Sakarja och sade till dem, att det
icke var rätt som de gjorde, då de byggde
hus åt sig själfva, men läto Guds hus ligga
öde. De uppmuntrade dem därför att åter
börja med byggandet af Herrens hus.
Samtidigt kom ett bref ifrån konung Darius till
ämbetsmännen i landet, att dessa icke fingo
förhindra judarne att bygga deras Guds
tempel, utan i stället skulle de gå dem till
banda med hvad de för byggandet behöfde.
I konung Artahsastas tid drog en annan
jude, Nehemia, upp med ett stort sällskap
från Babel till Jerusalem. Denne var en
kraftfull och för Jerusalems väl nitälskande
man. Under hans, Serubbabels och
prästerna Esras och Josuas hand blefvo både
templet och hela Jerusalemsmuren
färdigbyggda och under stor högtidlighet invigda.
Herren hade äfven sagt genom profeten
Sakarja om Serubbabel sålunda: Eho du är,
du stora berg, som reser dig mot
Serubbabel, till slättmark skall du varda; och
han skall utföra slutstenen under höga rop:
Nåd, nåd med honom! .... Serubbabels
händer hafva grundat detta hus, och hans
händer skola ock fullända det.
Serubbabel blef af konung Darius satt till
ståthållare i Juda. Och Herren kallade
honom sin tjänare och sade, att han skulle akta
honom såsom en signetring, ty honom hade
han utvalt. Serubbabels fader hette Sealtiel
eller Salatiel. Det är sa’nnolikt denne
Serubbabel, hvilken upptages i Jesu släktled och
där heter han Sorobabel. Han hade en son,
som hette Abiud. Äfven heter han
Sesbaz-zar på några ställen i Esra bok, Esra 1:
7—11; 2: 1—6: 22; Neh. 7: 1—69; 12: 1—
21, 47; Hag. 1: 1—2: 24; Sak. 4: 1-10.
Sesbazzar var Serubbabels kaldeiska namn
(Kongl. Bibelkommissionen). »Sesbazzar var
sannolikt det babyloniska namnet, som
blifvit gifvet åt Serubbabel, hvilken var af
Davids konungsliga släkt» (Melin). Namnet
betyder: Sesbasar d. ä. Tröstare, som
kommer utur sex ångster (Stora kyrkobibeln).
Serug", son till Regu. När Serug var
trettio år gammal, födde han en son, som
han kallade Nahor. Serug hade både
bröder och systrar, hvilka dock icke nämnas
vid namn. Utom Nahor födde han både
söner och döttrar, hvilkas namn icke äro
uppskrifna. Han lefde, sedan han hade
födt Nahor, i tvåhundra år, och blef
således tvåhundratrettio år gammal. Han
upptages i Jesu släktled och var den adertonde
mannen f. o. m. Adam, 1 Mos. 11: 20—23;
1 Krön. 1: 26; Luk. 3: 35. I Nya
Testamentet heter han Saruk. Namnet betyder:
Telning. Serug betyder äfven Invecklad
(Stora kyrkobibeln).
Seruja, dotter till Isai och således syster
till konung David jämte öfriga Isais söner.
Hon hade äfven en syster som hette
Abi-gail. Hon var således moster till
härhöfvits-mannen A masa, ty Abigail var dennes
moder. Seruja hade tre söner, Abisai, Joab
och Asahel, hvilka räknades till de allra
tappraste hjältarne i Davids här och voro
honom till stor nytta, då deras vilja stämde
öfverens med hans vilja. Men när det hände,
att deras vilja kom i strid med Davids, då
voro de honom till bedröfvelse för deras
tappra mod och stora styrkas skull, så att
David utropade mer än en gång: Hvad har
jag att skaffa med eder, I Zerujas söner?
De där Zerujas sönerna äro mig
öfvermäk-tige! 1 Sam. 26: 6; 2 Sam. 2: 13, 18; 3: 39;
8: 16; 14: 1; 16: 9, 10; 17: 25; 18: 2; 19:
21, 22; 21: 17; 23: 18, 37; 1 Kon. 1: 7; 2:
5, 25; 1 Krön. 2: 16; 11: 6, 39; 18: 12, 15;
26: 28; 27: 24. Endast i 1 Krön. 11: 39
skrifves namnet med S; eljes med Z.
Namnet betyder: Herrens saft, Herren bevarar
(Stora kyi’kobibeln).
Sesaj, en stor jätte bland kananeerna.
Läs för öfrigt Ahimans historia, ty deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
