Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Simeon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dräpte allt mankön därinne och dräpte
äfven Hamor och Sikem och togo Dina ut
ur Sikems hus och gingo sin väg. Och de
plundrade staden och togo med sig allt, som
hade något värde både i staden och på
landsbygden och alla kvinnor och späda
barn. Men Jakob vardt bedröfvad och sade
till Simeon och Levi, att de hade bragt
honom i olycka och gjort honom förhatlig
för landets inbyggare. Härtill svarade de:
Skulle han få behandla vår syster som en
sköka ?
Och Jakob drog vidare till en annan
plats i landet, 1 Mos 34. Simeon var med
om den illgärningen, att sälja sin broder
Josef till de ismaelitiske köpmännen, hvilka
sedan sålde honom till slaf i Egypten, kap.
37: 13—36. Men en tid därefter blef det
en hungersnöd i Kanans land. Och Jakob
sände tio sina söner till Egypten för att
köpa säd. Josef var då upphöjd till förste
mannen i Egypten näst konungen. Jakobs
söner blefvo förde inför honom och de kände
honom icke; men han igenkände dem. Men
Josef höll sig främmande för sina bröder
och ställde sig hård emot dem och beskyllde
dem för att vara spejare och hafva kommit
för att se, hvar landet vore öppet. Men
då de påstodo sig vara redlige män och
endast komne för att köpa säd, lät han dem
omsider få säd i sina säckar och resa hem
till sin fader igen. Men Simeon lät ban
fängsla och sade, att han skulle behålla
honom kvar till dess bröderna komme igen
och hade sin yngste broder, Benjamin, med
sig. De hade nämligen talat om, att de hade
en broder till. När så bröderna kommo hem
och icke hade Simeon med sig och då de
äfven ville hafva Benjamin med till
Egypten, sade deras fader: Mig gören I barnlös.
Josef är borta, Simeon är borta och
Benjamin viljen I taga ifrån mig. Skulle allt
detta öfvergå mig? Och Jakob ville icke
sända Benjamin med dem.
Men då hungersnöden tvingade honom att
sända sönerna en gång till efter säd, och
då desse icke ville fara utan att hafva
Benjamin med sig, sände han honom med. Och
då bröderna kommo till den man, som hade
uppsikt öfver Josefs hus, förde denne
Simeon ut till dem och hade dem in i Josefs
hus. Efter att ytterligare hafva pröfvat dem
något äfven denna gång bekände Josef för
dem, att han var deras broder och sade, att
de icke skulle vara bedröfvade, ty det vøré
Gud, som hade sändt honom dit. Men han
sade, att de skulle fara hem och hämta sin
fader med sig och komma och bosätta sig
i Egypten; ty det komme att blifva
hungersnöd en lång tid ännu. Och de gjorde
efter Josefs ord. Så kom äfven Simeon
med sitt hus att bo i Egypten till sitt lifs
slut, kap. 42: 1—46: 34.
Innan Jakob afsomnade uttalade han en
särskild välsignelse öfver hvardera af sina
söner såsom ock öfver båda Josefs söner.
Och om Josefs söner sade han: Likasom
Ruben och Simeon skola de vara mina, kap.
48: 5: Men öfver Simeon och Levi uttalade
han följande med anspelning på, hvad de
hade gjort sikemiterna: I bröder, Simeon
och Levi! våldets vapen voro deras svärd.
Min själ hafver ingen del i deras råd, och
min ära ingen gemenskap i deras anslag, ty
i sin vrede dräpte de människor och i sitt
öfverdåd stympade de oxar. Förbannad vare
deras vrede, att den är så våldsam, och
deras grymhet, att den är så hård! Jag vill
fördela dem på Jakob och förströ dem i
Israel, kap. 49: 5—7.
Särskilda personer af Simeons stam voro:
hans egna sex söner, Jemuel, Jamin, Ohad,
Jakin, Zohar och Saul, son till en
kana-neisk kvinna. Alla dessa föddes honom i
Kanans land, men drogo med ned till
Egypten, då Jakob drog dit för att träffa Josef,
kap. 46: 10; 2 Mos. .6: 15; 4 Mos. 26: 12—
14; 1 Krön. 4: 24. Vidare en höfding och
hufvudman af Simeons stam, Selumiel,
Zu-risaddajs son, som af Herren själf blef
utsedd att biträda Mose och Aron vid en
folkmönstring. Samme Selumiel var äfven
anförare för Simeons stam under vandringen
i öknen, 4 Mos. 1: 6; 2: 12; 7: 36; 10: 19.
En annan höfding af Simeons stam, Safat,
Horis son, blef sänd af Mose att kunskapa
Kanans land, men blef i likhet med nio
andre kunskapare icke trogen emot Herren,
utan gjorde folket modstulet, kap. 13: 6.
En annan höfding af Simeons stam, Semuel,
Ammihuds son, blef af Herren utsedd att
biträda prästen Eleasar och Josua, Nuns
son, att utdela landet väster om Jordan åt
Israels stammar, kap. 34: 20. I Davids tid
var Sefatja, Maakas son, höfding öfver
Simeons stam, 1 Krön. 27: 16.
När Israels barn inmönstrades första
gången i Sinai öken, voro af Simeons stam,
stridbare män, som voro tjugu år och
därutöfver femtioniotusen trehundra, 4 Mos. 1:
22, 23; 2: 13. Men vid en annan
folkräkning under ökenvandringen voro de endast
tjugutvåtusen tvåhundra, kap. 26: 14. I
konung Hiskias tid gingo femhundra män af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
