Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Angreppen emot Bibelns tillräcklighet och nödvändighet - Bibelns nödvändighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 37 —
de apostoliska skrifterna voro af nöden, huru mycket
mera nu!1
Se vi åter på Lukas-evangeliets proæmium, så
angifver ju författaren där uttryckligen såsom den
närmaste yttre anledningen till sin skrift, att
Teo-filus må lära väl känna {émyivdxrxoa) vissheten af de
läror, i hvilka han blifvit undervisad (Luk. 1: 4).
Hvartill skulle nu detta ijäna, om man tillmäter
traditionen samma auktorität som den i skrift
fixerade uppenbarelsen?
Lukas skref emellertid sitt evangelium icke
endast af denna yttre anledning, utan han skref det
— såsom äfven våra motståndare måste medgifva —
inspirerad af den helige Ande och sålunda på grund
af Guds vilja, och Gud har alltså velat, att vi i
den heliga Skrift skola hafva den »lydiska sten»,
hvarmed vi kunna pröfva vissheten af de läror, i
hvilka vi blifvit undervisade.
Skriften är sålunda icke den tillfälligtvis skrifna
delen af traditionen, utan den är en nödvändig led
i Guds frälsningsuppenbarelse,2 ty »Guds verk och
ord kunna icke förgäfves ske och förklinga, kunna
icke åter gå förlorade för mänskligheten, hvilken de
skola lända till frälsning i alla tider och slägten»,8
’ Jmfr Chemnitz. Examen Conc. Trident. Pag. 29.
8 Jmfr v. Hofmann. Der Schriftbeweis, B. II: 2,
8. 98—109.
3 Philippi. Kirchliche Glaubenslehre B. I, S. 134;
jmfr S. 157. — Jmfr äfven Beck, Vorl. über christi. Glau-
benslehre B. I, S. 441 ff., Reiff, Die christi. Glaubens-
lehre B. I, S. 168, och Kähler, Die Wissenschaft d. christi.
Lehre, S. 363.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
