Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- I. Olsnäs och Åkervik i Stenkyrka socken, Tjörn. Månesköldska släkten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1. Olsnäs och Åkervik
i Stenkyrka socken, Tjörn.
Månesköldska* släkten.
[1]
För en resande, som färdas på Hakefjorden, ter sig den minnesrika ön
Tjörn likt en rad ur havets vågor stigna kullar och bergsträckor, som ljungen
täckt med sin brunröda fäll, och där skog ej ännu vunnit fäste.
Bergssluttningarna stupa ned i havet eller mot en steril strand, och man spejar
fåfängt efter leende, odlade fält, boningshus eller skogsdungar. En
främling skulle tro sig skåda öde fjällvidder ovan trädgränsen. Likvisst dölja
dessa bergsmassiv och kullar innanför belägna dalgångar med Sveriges
bördigaste jord, dalgångar med frodiga fält, blomstrande trädgårdar och
kantade av välbyggda bondehem.
I dessa trakter, i öns sydöstra del och inom Stenkyrka församling, ligga
gårdarna Olsnäs och Åkervik.
Redan i den gråa forntiden, under stenålderns mångtusenåriga period,
finna vi, huru Tjörns dalgångar, där en bördig mylla vilar på havsleror, haft
en bofast befolkning.
På dalsluttningarna, oftast bestående av sand- eller grusavlagringar,
ligga, ej minst inom Stenkyrka socken såväl boplatser från Ertebölle och
Lihults tid som även gånggrifter, i allmänhet på de platser, där i våra
dagar de vita, hemtrevliga gårdarna och byarna äro belägna. Mäter man
bebyggelsens täthet efter gravars och boplatsers antal, torde Tjörn ha
varit bland de under denna tid tätast bebyggda.
De stora ekskogar, som från hedenhös täckt de inre delarna av ön,
fingo så småningom vika för odling och för en allt talrikare jordbrukande
befolkning, vilken ifrån tidigare strandbebyggelse trängde in genom
dalgångarna. Redan under 1100- och 1200-talet märkas stormän från denna
trakt, vilka nått ländermans värdighet och tillhörande, som förut nämnts,
Jon av Tjörns släkt (Jon Drotning m. fl).
Ej blott världsliga stormän funno trakten bördig och lämpad för sig
[1] * Namnets olika stavning i det följande har bestämts efter vederbörandes namnteckningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Mar 6 01:03:57 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bohusag/0033.html
