Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Olsnäs och Åkervik i Stenkyrka socken, Tjörn. Månesköldska släkten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sonen Laurids ärvde efter sin kusin, Eline Green, säteriet Restenäs i
Resteröd socken och skall för hans släktgren redogöras i samband med detta
gamla säteri.
Den förut omnämnde sonen Isak synes ha varit en orolig sälle. Liksom
sin broder Oluf hade han fått sin skolutbildning i Sorö och vinner år 1609
anställning som skeppschef, 1610 är han löjtnant på amiralskeppet »Gideon»
och 1611 finna vi honom beordrad att inskriva båtsmän i Bohuslän samt i
Akershus och Tönsbergs län.31
År 1616 skriver han sig till Aagård och anklagas samma år för att ha
förorättat kronans bönder. Först 1624 tyckes saken vara så utredd, att
Isak skall inställas till förhör vid herredagen s. å. i Köpenhamn, enär, som
kungabrevet säger, bönderna »klaga och hålla olagliga sammankomster».
Anklagelserna befunnos så allvarliga, att Isak togs i fängsligt förvar
och insattes på Kronborgs slott. Samtidigt fråndömes han en kronans
gård, Grohed i Forshälla, varifrån han utlöst bonden Anders Byrgessön.32
Möjligen befarade man, att Isak gjort sig skyldig till hemliga
stämplingar, ty Jens Sparre, hövitsman på Bohus, erhåller i maj 1624
befallning tillvarataga det skrin med handlingar, som påträffats vid Isaks
häktande.
Slutdomen blev livstids landsförvisning från Norge, enär Isak ansågs
ha väckt upprorisk rörelse bland allmogen i Bohuslän, tagit mutor m. m.
År 1626 finna vi honom sitta fängslad på Dragsholm på Själland, denna
gång för äreröriga handlingar mot hustru, släkt och grannar. År 1630
rymmer han ur fängelset, ertappas och återinsättes 1631, men torde ha avlidit
före 30 mars 1632. Sin andel av det Månesköldska arvet synes han snart
nog ha förskingrat att döma efter en del lånetransaktioner med Daniel
Bildt till Morlanda, Lauritz Jörgensen till Ström m. fl. Han var gift
med Karen Hansdatter Urne i hennes andra gifte och lär endast ha
efterlämnat en dotter, Margrethe († 1661), gift med Christen Harbou till
Østergaard och Holris.
Peder Knudsens son Henrik, som skrev sig till Hengelö och
Henriksholm, båda på Dalsland, inflyttade till Sverige, men har ännu 1614
uppehållit sig i Norge, enär han detta år är skriven och lagsökt för skuld
å Restenäs. Han har även en tid innehaft Köperöd i Morlanda socken.
Han introducerades på svenska riddarhuset år 1634 under n:r 218, och
levde ännu 1647 i Södermanland. Han var gift 1:a gången med Lisbeth
Pedersdatter Bagge (till Holma) och 2:a gången med Märta Knutsdotter
Lillje till Hengelö och efterlämnade en dotter Elisabeth, som efterhand gifte
sig med tvenne avkomlingar av Ulfsparreska släkten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
