Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Rossö (med Rörvik och Svanvik) samt Kärreberg i Stala socken, Orust. Släkten Green av Rossö m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På Greens anpart skulle falla 1/3 häst och kyrass, 6 daler och 1 s. i
besoldning, samt i »anrittsgeld» första året 1 daler och 3 s.
En skrivelse från hövitsmannen på Bohus, Jens Sparre till omförmälte
Reer Green daterad den 9 maj 1627, lämnar en inblick i, vilka betungande
skatter och krigsgärder, som denna tid vilade ej blott på menige man utan
även, alla säterifriheter till trots, på adeln.
Reer Green ålägges däri att i likhet med övrig adel i Norge till
krigsfolkets underhåll kontribuera en femtedel av all sin årliga inkomst samt
därutöver erlägga två daler för vart hundrade utöver sin skuld. Egendomen
var vid denna tid taxerad till 12 tunnor »hartkorn».
Adelsmännen i Bohuslän ingingo sedermera till konungen med klagomål
över de dryga skatterna och särskilt besvärade man sig över att behöva
betala skatt för »ugedagstjener»,[1] som de »sedan Arilds tid» varit befriade från.
Genom en kunglig resolution av den 2 oktober 1628 erhölls befrielse från
denna skatt.10
På 1630-talet bestod Rossö utav själva Rossön, Vallö tegen, Kalven,
en äng på Varön, 6 öres-bol i Hällsön samt Hjälmvik[2]
Reer Olofssön efterlämnade tvenne söner, Lauritz och Olof.
Lauritz Reerssön, skrev sig till Stora Restorp, var född 1636 och fänrik
1704, då han ansöker hos kungen att få något levebröd för sig, hustru och
barn, sedan han med troskap tjänat i 48 år.
Den andre sonen, Olof Reerssön Green, klagar år 1669 hos konungen
över att hans sätesgård Kärreberg av kronans »betjänte» blivit »graverad
uti min havande rättighet och gamla adliga frihet af min sätesgård ... att
jag den icke med min sedvanliga frihet oturberat kan få åtnjuta, utan därav
pretenderas några osedvanliga utlagor och tjänster, som jag, varande under
danska regeringen, alldeles haver varit befriad före.»
Han åberopar sig på ett vid syskonskiftet upprättat pergamentsbrev,
där egendomen erkänts och taxerats som sätesgård.
Den 12 oktober 1669 biföll regeringen hans anhållan om säterifrihet.
Som vi av det föregående funnit blev man strängare under reduktionen ett
par årtionden senare.11
Under Olof Reerssöns tid börjar släktens förmögenhet att gå tillbaka.
Sannolikt har den dock på sin tid varit rätt avsevärd. Rossögodset hade
nämligen under årens lopp förstorats med 1 mantal Rörvik, som tillskiftats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
