Bohusläns gamla adliga gods och sätesgårdar : bidrag till gårdarnas och släkternas historia / 35 (1925) Author: Carl August Tiselius Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Restenäs i Resteröd socken. Familjerna Månesköld, Simmingsköld m. fl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Om Börge Green är föga bekant mer än att han deltog i och beseglade
hyllningarna 1582 och 1591.⁵ Gift med Elisabet Preen, som levde änka ännu
1598, hade han endast en dotter, Eline. Den 20 juni 1598 utfärdar kung
Kristian IV en skrivelse till Peder Maaneskiold och Thormo Madssön
(Straale) till Ström, enligt vilken de erhöllo befallning att förrätta
bouppteckning, och att tillse, att allt det gods, som Börge Green efterlämnat, bleve
riktigt skiftat medan änkan Fru Lisbeth (Preen) och dottern Eline, för vilken
hennes farbroder, Anders Green till Sundsby, blivit utsedd såsom förmyndare.
Konungen ålägger dem särskilt att därvid måtte gå »christeligen, billigen
och ret til.».⁶

Änkan tillhörde en gammal mecklenburgsk familj, vars äldste kände
medlem, Bertold Preen, anges ha levat 1310. Nationaliserad i
Danmark synes släkten ej ha blivit förrän med pagen Carl
Albrecht von Prehn år 1776. Det danska Preen motsvarar
vårt svenska stickel eller stift (lat. stylus), av vilka
vapenskölden innehåller trenne.⁷ Eline har sannolikt dött ogift,
enär Restenäs vid hennes död, något år efter 1598,
övergick i arv till hennes kusin, Laurids Pederssön Maaneskiold,
son till Peder Knudsen till Olsnäs.

Släkten Preens vapen. (Efter D. Adelslex.)

Laurids äldre broder, Henrik, som sedermera
avflyttade till Sverige, har en tid varit bosatt och skrivit sig till
Ristenäs, möjligen under broderns minderårighet. Genom
herredagsdomslut av år 1616 ålägges han betala en viss
borgare i Flensburg, Berndt van Oesede, en förfallen revers på 58
daler.⁸

Laurids hade i likhet med adelns söner på den tiden erhållit sin
utbildning vid Sorö akademi, i vars register han finns antecknad (1589). Innan
han ärvde Restenäs efter sin kusin, skrev han sig herre till Thierne (Norge).
Restenäs var sannolikt en tämligen liten gård och står i skattelängden för
denna tid endast upptagen till tre veckodagstjänare.

Gift med Else Nielsdatter Munk, syster till Niels Munk till Kärreberg,
efterlämnade han sönerna Peder och Jakob, vilken senare tillsamman med
modern avflyttade till Danmark, där han finnes antecknad som fänrik vid
det Nationele Fodfolk i Aalborg. Laurids Maaneskiolds änka levde ännu
1656 på Jylland, där hon tydligen ägt en gård Öster Hassing.⁹

Peder Lauridssön Maaneskiold var i gifte förenad med Karen
Madsdatter Bagge, dotterdotter till Peder Bagge på Holma gård. Med sin hustru
ärver han Vese sätesgård, där han även bosätter sig. Sannolikt har han
försålt Restenäs, ty år 1633 står länsmannen Björn Mårtenssön som ägare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>