Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Åby gård i Tossene socken. Släkterna Kane, Galde m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
tid varit i prinsens av Oranien tjänst. Åren 1608—11 hade han anställning i
hovtjänst och deltog i Kalmarkriget (1611) såväl till lands som till sjöss, i
senare fallet som befälhavare på skeppet Crocodil. För sjöfälttåget, i vilket
även andra adelsmän från Bohuslän deltogo (Hans Brun till Vese och Mads
Bagge till Holma), skall under skildringen av Holma gård i korthet redogöras.
Vid belägringen av Kalmar har Moritz Galde tydligen utmärkt sig, enligt
vad man kan finna av en samtida skildring. Hans kompani (omkr. 300 man)
satte sig nämligen i besittning av löpgravarna och batteriet under Kalmar
slott, sedan själva staden blivit intagen och avbränd den 19 juli. Efter
slottets intagande blev en viss Sinklar (Sinclair?) befälhavare därstädes under
det Christen Friis och Moritz Galde förde befälet i den erövrade staden. 122
Vi återvända nu till den äldre ättegrenen, bröderna Olof och Gaute Galde.
Vid Ottilia Ottesdatters (Kane) omkring år 1531 timade frånfälle
övergick Åby i arv till den kvarlevande brodern Gaute (Gude) Galde, som, född
på Åby, år 1514 betecknas som väpnare och 1516 skriver sig som riddare
och hövitsman på Bohus. Han lämnar detta år kvitto å ställd säkerhet för
mansbot och fridköp av en viss Olof Askelssön uti Åseby på Tjörn, som tagit
Lars Gaut på Kyrkefjäll av daga. Betecknande för den tidens förhållanden
är, att man 6 år senare finner samma mandråpare sitta som edsvuren
lagrättsman på Tjörn. 13
Som hövitsman på Bohusfinna vi honomtill år 1519. I egenskap av riksråd
(1523) och stor godsägare i söndenfjällska Norge har Gaute Galde sannolikt
haft stort inflytande och anslöt sig efter Kristian II:s flykt redan hösten 1523
till Fredrik I. Den slutliga uppsägelsen av kung Kristian och kung Fredriks
val, vari Gaute som riksråd deltog, ägde rum på herredagen i Bergen 1524.
Då Vincent Lunge i nov. s. å. överbringade konungen det norska
riksrådets hyllningsbrev och mottog dennes handfästning, sökte han samtidigt
att utverka överlämnandet av Akershus slott till herr Olof Galde. Men då
denne senare alltför tydligt lagt sina svenska sympatier i dagen, vilte
konungen ej stadfästa utnämningen till denna viktiga post, med vilken
ståthållarskapet i söndenfjällska Norge var förenad. Konungen föreslog i dess
ställe herr Gaute Galde.
Gaute Galde förklarade emellertid, att han ej »emot sin broders vilja
»emottoge sysslan. Först efter långvariga förhandlingar och sedan såväl Vincent
Lunge som Gaute Galde och riksrådet gått i borgen för Olof, utnämndes denne.
Sommaren 1529 var Gaute Galde närvarande vid herredagen i Oslo under
hertig Kristians (III) uppehåll därstädes och en av de ro riksråd och herrar,
som bevittnade, att hertigen väl fyllt sitt värv. I september månad 1524
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
