Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Åby gård i Tossene socken. Släkterna Kane, Galde m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
fråntaga honom länet, och då han misstänker, att Christoffer Ottossen
Huitfeldt igångsatt denna kampanj, tillsänder han Esge Bilde (13 sept. 1547) en
skrivelse, som i flera avseenden är belysande för dåtida förhållanden.
Början till tvisten tyckes ha varit Christoffer Ottossen Huitfeldts tilltag
att bemäktiga sig en gård, som tillhörde Elisetther kloster och där inhysa sin
frilla, varjämte han gjort anspråk på att få övertaga ärkebiskopsgården i
Bergen, vilket Galde vägrat, enär gården stod under hans uppsikt och
förvaltning och han saknade konungens tillstånd därtill. Christoffer Galde
beklagar sig, att Huitfeld »hade eitt bolskaff her paa slodhett och lod her rette
einn karll for henes skyld. Tha tog hand ein gord ifra Elisetther kloster oc
forbreffueden saa, at hand skulle ha kiøpten tiill euerdelig eige ifraa klosterett
och gaff henne samme goerd, som V kand forfare y thenne sedell, huor samme
hanell er gaaett. Then tidt att ieg ffeck myn herris nadis breff att skulle
anamme allt klosters goeds her wnder slothed, tha anamedh ieg och samme
gord her med och loed ieg taeitt ord fare ocsagde, at hand motte tage andett at
lønne sine horer med ein kronens. Thet hade hand spurtt igien, tha hade
hand ladett sey forlydet, att hand skulle skele meg off medh slothet, fordj
ieg skelett then same kone off med gorden.
I fortsättningen av brevet beklagar han sig över, hur alla här uppe i
dessa landsändar söka tillvälla sig förmåner på kronans bekostnad.
Christoffer Galde säger sig vara beredd att instämma sina belackare för
rätta, och att han i detta syfte även gjort anmälan hos kanslern.
Möjligen har Christoffer Galde ansett sig före avskedstagandet böra
skydda sig för alla efterräkningar från fiender och avundsmän. I november 1552
begär och erhåller han av domkapitlet i Trondhjem ett utlåtande angående
förvaltningen av länet, vilket medgivits och är av nedanstående lydelse:
14 novbr. 1552
Wij efftherschriffne Pedher Pedher(ssøn) Cantor wdj Trondhem Henrick Nielssøn Siurd
Eskilssasn och menighe Capitel ther sammestedes kennis och giere wittherligt for alle mett
thette wort obne breff att Erligh welbyrdigh mand Christoffer Galle aluorligh tilspurde oss
och huer besynderligh och skødt sitt skodtzmaal til oss och begerde eitt sandt standactigt
witnesbyrdh aff oss huorlædis och wdj huadt maade och skick som han hagde werit wor
øffrighedt och hoffuitzmand paa Steinwigholm (paa) høgborne fyrstis och stormectigste
herris konnungh Christian Ffredericssøn wor naadigste herris wegne eller om nogne hagde
hannom eller hans wmbodtzmendh fougder eller tiennere nogit att beskylle enthen mett ordt
eller gierninger. Tha tilbødh hand sigh att wille staa til rette och sware oss eff(ter) Norgis
lagh. Ther til suaritt wij alle och huer serdelis och wdj sandhed thet bestaa for alle att
for:ne welbyrdigh mand Christopher Galle haffuer weritt her hoss oss y Kongeligh maiestatz
befallingh som ein Erligh wprictig riddersmanssmandh och wdj alle gode tilbørlig maade
skickett sigh emott oss saa att wij hannom ganske ydmygeligh paa kon: m:tts wegne be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
