Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Holma gård i Brastads socken. Släkten Bagge m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
krigsumgälder genom en särskild för Norge avsedd fondering av där
inflytande skatter, vilken fond skulle kunna tillgripas vid hotande krigstillfällen.
Det i sex punkter avfattade aktstycket innehåller i huvudsak följande.
Man önskade att i likhet med den danska adeln få sina bönder befriade
från skatt, men fordrade ej denna skattefrihet till den utsträckning av intill
sex mil från sätesgården, som av Kristian IV, konungens fader medgivits,
utan nöjde sig med förmånen för de inom socknen (Prestegjeldet) boende.
Adeln i Norge hade år 1625 ålagts rusttjänst men lika fullt måst erlägga
den tidigare i stället för rusttjänsten utgående leding och foring, från vilka
man nu ville befrias. I stället för den under fredstid utgående halva foringen
önskade man att, liksom adeln i Danmark, få hålla häst, som en gång om
året kunde besiktigas.
Man begärde vidare, att ingen skillnad skulle göras mellan danska och
norska adelsmän, om de senare besutto erforderliga meriter.
De gamla fästningarna och försvarsverken skulle av Norges inkomster
underhållas och nya anläggas, där behovet visade sig vara av nöden, varjämte
om möjligt infödda officerare skulle vid hären anställas.
Slutligen anhöll man, att sedan kronans skulder för det sista kriget
blivit betalade, en viss summa av i Norge inflytande skatter skulle årligen
avläggas i en s. k. Landkista, vilken i nödfall vid krigstillfälle kunde tillgripas
för landets försvar.
Skrivelsen är helt säkert ett av de många uttryck för nationell väckelse,
som var en följd av Hannibal Sehesteds ståthållareskap i Norge.
Bland undertecknarna märkas utom Peder Bagge även Jens Bjelke,
Daniel Knutssön Bildt, Sigvard Gabrielssön (Akeleye), Thomas Dyre,
Christian Nettelhorst, Peder Harboe m. fl.29 ;
Samma år i december utses Bagge till ryttmästare vid adelns rusttjänst
med ett årligt gage av 400 Rdlr.30
Sannolikt ha stora svårigheter erbjudit sig för Peder Bagge att utlösa
sina syskon från gården. Om bröderna Knut och Nils vet man föga mer än
att de varit elever på Herlufsholm åren 1643—1652. För att reda sig ur
penningsvårigheterna upptager Peder hos Thomas Dyre på Sundsby lån från
och med år 1645 och pantsätter så småningom alla sina egendomar i
Bohuslän, såväl Holma som Toreby och underliggande.
Vid bouppteckning förrättad efter Thomas Dyre den 23—25 november
1652 förelågo följande av Peder Bagge utfärdade reverser: 1074 rdlr (24/12
1646), 600 (28/3 1650) samt å samma revers ytterligare påtecknade 400, 250
(9/7 1650), 200 (28/3 1650), 250 (23/9 1650), 150 (31/7 1650), 200 (28/12 1650),
165 (24/12 1650), 400 (29/12 1648), 300 (16/12 1645), 100 (8/1 1648), 200 (27/10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
