- Project Runeberg -  Bohusläns gamla adliga gods och sätesgårdar : bidrag till gårdarnas och släkternas historia /
101

(1925) [MARC] Author: Carl August Tiselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Torreby i Foss socken. De Aschebergska jordförvärven och reduktionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IOI

natur. Dit hörde vid denna tidpunkt Värby, Kila, Sjörits, Berg, Holmen,
Åleveden, Risvarp, två gårdar Övre Berg, Ellingeröd, Hensbacka och
Svinebacka, alla inom socknen samt därjämte en del mindre boplatser.

Mads Bagge har sannolikt avlidit någon gång 1639, enär skifte efter
honom hölls detta år. Hans änka bodde på Holma till sin död 1641 eller 1642,3
varefter såväl Holma som Torreby övertogs av sonen Peder Bagge d. y., gift
med Margareta Gerlofsdatter Nettelhorst till Ous.

I själva godsets omfång sker under Peder Bagges d. y. tid föga
förändringar. Han tillbyter sig hälften av gården Amunderöd i Foss mot 1/4 av
Millingeröd i Håby och 2/3 av Södra Rörvall samt Tänum i Brastad mot
Finsbo i Lyse, Väntorp i Håby, Döljan i Hede och Knarrevik i Brastad.

Där kontanta pengar denna tiden funnos, torde ej svårighet till
jordförvärv ha förelegat, helst som skatterna i betraktande av gårdarnas
avkastning voro i jämförelse med vår tid ytterligt betungande.

Frihet för de extra ordinära skatterna erhölls ej förrän under Peder
Bagges den yngre tid, varigenom säterifriheten härigenom synes officiellt
bekräftad. 4

Under skildringen av Holma gård har påvisats, huru Peder Bagge d. y.,
i likhet med flertalet bohuslänska adelsmän, så småningom kom i
ekonomiskt trångmål. Då man sannolikt ej kan förebrå dem överdådigt
levnadssätt, torde förklaringen till den finansiella nöd, av vilken den mindre
burgna delen av adeln denna tid drabbades, vara beroende dels på de
ekonomiska svårigheter, som förelågo vid utlösandet av den stora syskonkretsen,
vilken, ovan vid jordens skötsel, önskade sitt tillgodohavande i kontanter,
och därjämte även de oerhört tryckande skatter och umgälder, som pålades
även innehavare av sätesgårdar.

Redan 1645 såg sig Peder Bagge nödsakad skaffa penningar. Som
vanligt stod Thomas Dyre å Sundsby till tjänst. Vid den jordeboksförteckning,
som år 1660 inlämnades, visade det sig att av de stora Baggeska domänerna
allt övergått i Thomas Dyres hustrus, Margareta Huitfeldt, ägo, om man
undantager några mindre smålotter, som tyvärr även voro i annan
mansinnehav.*)

När man genomläser Margareta Huitfeldts år 1660 inlevererade
jordabok över från Torreby förpantat gods, inser man genast, att jordägaren
själv ej hade mer till livets nödtorft än vad möjligen en lycklig skörd kunde
giva utöver räntan.

Lyckligtvis kom denna stora jordsammanslutning snart i
kapitalkraftigare och verksammare händer.

*) Skulevik och en del av Hede, som voro pantsatta hos David Slaman i Ulebergshamn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 6 01:03:57 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bohusag/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free