- Project Runeberg -  Bohusläns gamla adliga gods och sätesgårdar : bidrag till gårdarnas och släkternas historia /
106

(1925) [MARC] Author: Carl August Tiselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Torreby i Foss socken. De Aschebergska jordförvärven och reduktionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

106

Dessa siffror tala sitt språk om reduktionens nödvändighet. I följd av
1680 års riksdagsbeslut indrogs först Aschebergska ftiherreskapet,
Kastellegården samt det s. k. Steningö godset. Under de första åren, som reduktionen
verkade, synes Ascheberg ha förlorat 164 hemman motsvarande omkring
3,400 dalers ränta. Han får behålla de under Holma, Gullmarsberg och
Torreby Iydande insocknehemmanen men ålägges, att »derför prestera och
underhålla 3 varaktiga och laggilla monteringar» (dragoner), varjämte övriga
gårdar roterades till båtsmanshåll (1690).

Efter Aschebergs år 1693 inträffade död fortsattes reduktionen. Troligen
hyste konungen försyn för att bryta sina försäkringar och helt och hållet
återtaga sina gunstbevisningar till den gamle, trogne vännen och tjänaren,
så länge han levde. Nu blev det i stället hans barn, som fingo bära
förlusterna, och dock var det för dem, som ÄAscheberg strävat och sökt att
behålla godsen. Från Torreby reducerades Skulevik 1, Brevik 1, Lyane 1/4,
Amunderöd 1/9 i Foss s:n samt strögodsen ÄAlnäs 1 i Krokstad och Vattneröd
1/4 i Hede s:n. Efter reduktionen utgjorde Torreby 53/8 skatte- och 183/4
frälsehemman med 665 rdr. ränta. Från och med 1690 var Torreby
utarrenderat mot en årlig summa av 883 daler. 6

Den hotande reduktionen och fältmarskalkens ouppgjorda affärer och
mellanhavande med kronan ha tydligen gjort arvingarna nervösa.
Generalamiralen Hans Wachtmeister har skrivit till den gamle trogne gårdsfogden
Christensson och föreslagit honom en del besparingar, indragning av
tjänstepersonalen på gården m. m., som föranleda den gamle trotjänaren att,
samtidigt som han framtör sitt tack för att bliva bibehållen i tjänsten, gör en
del erinringar med anledning av den högvälborna skrivelsen. Han yttrar
sig på följande sätt (4 dec. 1695).”

—Det eders höga Exc. förmenar, att staten kunde indragas således,
att en gårdsfogde skulle kunna »uppvakta» tvenne säterier, och att endast
en dräng och en piga (tarvades) på varje gård, det är en ting, som
här i landsorten aldrig kan låta sig göra; förty ringare än tvenne pigor att
tykta 60—70 st. boskap, trenne gånger om vinterdagarna (giva) vatten och
foder, och om sommaren mjölka trenne gånger och vakta boskapen för ulvar
och björnar, och om natten på »träet eller på quiar» i skogen ligga hos
boskapen, och aldrig någon natt komma i hus, ha de nog att beställa och
intet mer kunna förrätta, så framt boskapen skall conserveras.

För det andra måste det äntligen vara en mjölkedega, som skall taga
vara på eld och värme, ost och smör, och laga för folkets underhåll. Till
det tredje måste der vara en gårdsfogde eller god gårdsdräng, som aflingen
kan betros och dagligen hafva uppsikt på böndernas arbete. Så jag på intet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 6 01:03:57 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bohusag/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free