Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Brahegodset - Svenskegodset - Knapegods och Ofriman frälse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
ha följt gården, ej personen. Bondemän gjorde sålunda anspråk på
skattefrihet för gods, som de erhållit genom gifte med knapedöttrar. Exempel
finnas, när bönder i likhet med knaparna blott erlade halv foring och själva
behöllo övriga jordaboksavgifter .
Enligt 1573 års jordabok utgjordes knapegodset i Bohuslän av 15
gårdar, av vilka Björlanda socken visar det största antalet eller 7 gårdar. I
övrigt lågo de spridda över hela länet: Stala (2), Lycke (2), Västerlanda (2),
Resteröd (r) och Tanum (1r). När länet sedermera införlivades hade
knapadeln genom övergång till bondeståndet så minskats, att hela antalet gårdar
uppgick endast till 81/2 hemman.
Bland de namn och gårdar man påträffar i samtida jordaböcker
vill jag här omnämna en del. Olof Reerssön Green (Rossö) var gift
med en Anna Jonsdatter (Björn), tillhörande en knapesläkt adlad 1457.
Fadern, Jon Hellesen, inlämnade från Kärrslätt 1648 en jordabok över sina
egendomar, i vilken utom Kärrslätt (i Stenkyrka) även Tronum (i Torsby)
angives.
På (Ytter) Restad i Hålta socken bodde vid tiden för införlivningen en
man, Nils Persson, om vilken står antecknat i jordaboken (1659), att han
»ähr en bonde doch mener han få åtnjuta adelsfrijhet efter brefuiet på sin
hustrus schläcktlinja». Han tyckes nämligen ha företett kopia av ett
adelsbrev utfärdat 1490. Enligt handlingarna benämnes gården, som han själv
bebor »gammelt knabegods» och tyckes enligt taxan för adelns rusttjänst ha
uppskattats till 2 pund smör. Av anteckningarna kan man finna, att Nils
Perssons hustrus farfader Thore Gunnarssön förvärvat sig »adelschab eller
knabeschöld» samt att Tyffkijl (Tjuv-kil i Lycke) Sörhälla, Bräcke, Holm
(i Torsby) och Restad tillsamman utrustade en ryttare i »Krabbens tid»
(1657) samt att de i fredstider intet givit.
I Biskop Jens Nielssöns anteckningar finner man omnämnd (1597) en
Peder Tordssön, Restad i Hålta socken, som förde »en laxrumpa i skölden.»
Då man med säkerhet vet, att Tjuvkil varit ett gammalt adels- eller
knapegods synes det troligt, att de övriga här uppräknade gårdarna liksom Restad
varit knapegods och i den Gunnarssönska ättens ägo.
Till Thore Gunnarssöns adels- eller knapesläkt har även enligt
jordaböckerna (1659) Olle Torgerssön på Lexby (Lössby) i Björlanda socken hört.
Det säges, »att han vill räknas av adel» samt i likhet med adeln erlagt en-.
dast halv foring, vilken beräknats för 4 hästar. Till Olle Torgerssöns
jordagods hörde även på denna tid ödegården Hanekullen i Kareby, som dock
ungefär samtidigt hade börjat uppodlas av en vinhyses» kvinna. Man finner
emellertid av höga överhetens anteckningar i jordaboken, att den gode Olle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
