Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Brahegodset - Svenskegodset - Knapegods och Ofriman frälse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norska dräkter från 1600.talet (efter glasmålningar i Bergen.)
(Norges Historie.)
,
Övriga knapar, som omnämnas, äro Nils Andersson på Norvrvik (Hisingen),
som betecknas »en bonde eller knabe», Anon Bryntesson på Tjörn och
Tolle på Bräcke (ovisst vilket). Jern Jonsson, gårdens namn oläsligt, hade
inlämnat kopia av sitt adelsbrev och konung Fredriks konfirmation å
frälserättigheterna.
Om Peder Thordsen på Skorby (Skårby i Kareby) finnes antecknat, att
han förde en fisk på en bjelke i skölden men intet märke i hjälmen. Man har
utan skäl hänfört honom till Green av Rossö-släkten.
Anmärkningsvärt är, att i jordabokregistret såväl Oluff Reerssön Green
som Richert Munchs namn blivit randanmärkta med »en knabe».4
Vid redogörelsen för adliga gods och herresäten får man ej förglömma,
att under tidernas lopp ett icke obetydligt antal frälsegods övergått till icke
adelsmän, vilka likväl åtnjöto skattefrihet för desamma. Vid 1500-talets, slut
synas dessa gårdar ha utgjort ett ringa fåtal men ökades under 1600-talet, så
att vid länets övergång till Sverige omkring 155 hemman fördelade på 227
gårdsbruk voro av denna natur.
Lagmän, präster, fogdar, borgmästare i städerna syntes ha begagnat sig
ay gynnsamma tillfällen, när sådana erbjödo sig. Mindre ofta förekomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
