Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Brahegodset - Svenskegodset - Knapegods och Ofriman frälse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
Om Engö (Ängö) skriver Oedman, att det ej kommer under titel av
säteri, utan allenast insockne frälsegård. Beboddes i mitten av 1700-talet
av Knut Bildts svåger, välb. sergeanten Malkolm Weinholtz, som där
uppförde en ansenlig träbyggnad.
Ovan omnämnde borgmästare i Marstrand, Erik Torgerssön, hade även
innehaft Grössby nordgård i Ucklum, vilken betecknas tidigare ha varit
gammalt frälsegods.
Margareta Huitfeldt anger i sin jordabok, att Dyreby och Sibräcka i
Stenkyrka samt den ena av Åregrengårdarna, som hon inköpt av Peder Olssön,
kyrkoherde på Tjörn, varit av samma natur. Rådmannen i Marstrand,
Christopher Torgerssön, synes även ha besuttit en del jordagods av
frälsenatur, av vilka han i jordaboksförteckningen (1661) endast anger Röd och
Tjuvkil, enär hans övriga köpehandlingar förstörts vid en vådeld.
Prosten Holger Ovessön i Kungälv († 1632), bekant som en nitisk
förföljare av »hexor och annat otyg» var en mäkta rik man , som i arv till sonen
Nils Holgerssön (Arctander), kyrkoherde i Morlanda och svärsonen, Hindrich
Jenssen i Tegneby, lämnade en hel del frälsegods enligt deras år 1660
inlämnade jordabok.
En likaledes rik man och innehavare av frälsegods var holländaren David
Slaman i Ulebergshamn, om vilken det berättas, att han vid ett tillfälle, då
kronan begärt några fartyg till låns, låtit sänka 5 stycken.
Från Peder Bagge, som ständigt befann sig i ekonomiskt trångmål, hade
han förvärvat 6 frälsegårdar. Slamans jordabok upptager därjämte 11
adelsgårdar i länet jämte en del strandsittareplatser. Vid skildrandet av Baggeska
släkten har denne Slaman och hans penningetransaktioner ofta förekommit.
Hans karaktär kanske bäst framlyser ur biskop Glostrups här nedan
meddelade annotation för 1629.
Anno 1629 in Junio ; Sodenæs 24 junit
Juventus hujus loci, optimè, in Catechetica explicatione informata erat.
Her paamindede ieg Allmuen, udi Kirchen, att hollde guod wenschab och
fred med deris Sogneprest, hvillked ochsaa att giørre imod dennem igien, hand
aff mig och bleff privatim paamiintt, baade inden Kircken och wden, saa hand
icke paa prædickestolen schullde laade sine affecter regere sig imod naagen,
mens pure der betienne sitt embede, och ellers, med all Limfelldighed legge
sig effter, att winde deris gemøtter, saa gudtz ærre kunde opbyggis, och di udi
deris Saalighed forbedres.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
