Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Överblick. De stora jordaförvärven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Överblick.
De stora jordaförvärven.
De gamla konungasagorna bära vittnesbörd, att större jordadomäner
och mäktiga hövdingasäten förefunnits i Bohuslän i tider, då hävd och saga
falla samman. Hur stor omfattningen av de jordagods, Vettelandasläkten
en gång ägt eller den storvulne Jon Drotnings ättlingar på Tjörn besuttit,
torde numera ej kunna avgöras, liksom ej heller ursprunget till och
långvarigheten av besittningen. Först från medeltidens senare hälft lämna
diplomatarier och köpehandlingar källor till gårdars och släkters historia.*)
Man finner av dessa, att där jordbesittning i större skala förefunnits
densamma vanligen blivit av mera tillfällig natur. Större delen av en Jon
Reidarssön Darres jordagods kunde ej sammanhållas och Henrik Krummedikes*x)
ägodelar splittrades med dotterns död. Visserligen kan Brahegodset betraktas
som en jordadomän, som från medeltidens slut i flera generationer stannat
i samma släkts ägo, men i denna jordbesittning saknades det stora
sammanhållande stamgodset, vilket som huvudsäte går i arv från far till son.
Brahegodset betraktades fastmer av de danska innehavarna som en
inkomstkälla från ett antal gårdar, vid vilka de ej kände sig bundna av varken
minnen eller tradition, och som för dem var främmande jord, ej
fädernetorva.
Först 1600-talet företer bilden av på ärvda sätesgårdar bofasta
adelsmän, som genom jordaförvärv i större skala grunda domäner, som kunna
*) Till de stora godsbesittarna mot slutet av medeltiden torde Erik Kettilsson (Puke) böra
räknas, vars hustru Ingrid Magnusdotter, syster till Magnus Stoltekarl (Norges riksråd 1388),
lämnat donationer till Myckleby kyrka liksom makarna gemensamt år 1390 skänkt gården Bro
på Stångenäset till prästasäte emot en mässa i veckan till evärdliga tider. Helt säkert har även
den Rönnog Smidsdatter, som i mitten av 1300-talet skänkte Gimsö kloster tvenne gårdar i Skee
socken, när hon som proventkvinna inträdde i detsamma, och sedermera i sitt testamente
donerade detsamma fem gårdar på Stångenäset och tvenne på Vestfold ägt stora domäner i
Bohuslän, ehuru omfånget av desamma numera ej kan fastställas.
**) Förutom det gods han ärvt efter sin fader Hartvig Krummedike, vilket gods varit
beläget i Tanum, Hogdal m. fl. socknar, förvärvade han av Ingegärd Jonsdatter (riddare
Snakenborgs änka) Engö i Morlanda, samt allt arvegods på Hisingen, som tillhört Fikke Grupendal,
vidare Oxnäs, Askeby och Bärby i Säve samt genom byte med hövitsmannen på Älvsborg,
Måns Bryntesson Låiljehök, en del gårdar i Resteröds socken m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
