Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Äldre uppsatser, rörande bohuslänskafiskerierna. Fortsättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då Sillen i Julii och Augusti månader vill leka (det
gifves tvänne slags Sill, som leker på olika tider) söker hon
grundt vatten för att enligt sin natur sammanpacka sig och
gnida sida mot sida; den Sill, som blifver för hårdt klämd,
dånar och kommer upp i vattenytan, där hon slukes af
Fiskmåsar, som på sådana ställen hålla sig på lur. I stilla
vatten och mot klar himmel kan man se något djupt ned;
jag har där med förundran de första åren sett Sillen i den
mängd, att där tycktes vara lika så mycket Sill, som
vatten; men. vid ett slag på vattnet af årans flata sida, har
Sillen gjort en den hastigaste rörelse och försvunnit med
lika snabbhet från det stället; ty innan hon lekt ut är hon
qvick och skygg eller, hvad Fiskare kalla, vahr. När
Sillen nalkas någon öppning mellan bergen vid våra stränder
och vill där inrusa, så förorsakar det minsta buller, att hon
vänder om och går till sjöss. På flere ställen i Skären äro
väl långa sträckor utom Holmar mot hafvet hvarest icke
heller är något Salteri; där kan väl Sillen smyga sig in,
men hon får ingen fred i Skärgården-, på alla ställen blir
hon skrämd, till exempel: en Tunnebindare slår på en
tunna ute på berget eller i en tom Sillebod; hvart slag
gifvar genljud i de kringliggande bergen; Sillen måste
der-före till sjöss igen och söka grundt vatten på bankar i
öppna sjön och vid Jutland isynnerhet Mariager och Lessö.
I afseende på detta kunde göras flere frågor; man vill
besvara en bland de väsendtligaste — huru kan Sillen, i
så fatta omständigheter, likväl sent på året inkomma och
qvarblifva? ett skäl är: att i denna årstid hänger
merän-dels ett rägnrusk öfver bergen, som hindrar genljud; i
Sal-terierne är då inlagdt salt, tunnor och skräp, så att stoj
icke så höres som då bodarne äro tome; men förnämsta
orsaken är den, att Sillen, då den är utlekt, icke är så
qvick och vahr, utan matt och dufven.
En fullständig beskrifning på vårt Sillfiske, hvars like
icke någon tid lärer varit, fordrade en hel bok, hvaruti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
