- Project Runeberg -  Bohuslänsk fiskeritidskrift / 1885 /
309

(1884-1896) Author: Axel Wilhelm Ljungman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Äldre uppsatser, rörande bohuslänskafiskerierna. Fortsättning.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fästad’ lina hjelpte till att uppdraga den och utstjelpa Sillen
uti uppköpare- eller sillförarebåtarne, som voro belagde vid
de på korktälnan fastgjorde stroppar. Ett sådant dragt
gaf 300—400 och ofta 1,200 tunnor Sill; som genast
kringfördes till förädlingsverken eller till Städerne.
Kringförare-båtarne tillhörde dels sjelfva Vadlaget’ dels Salterierna och
dels privilegierade uppköpare, som till det förestående
fisket dertill köpt sig rättighet utaf Sillfiskeriets Intendent.
Stundom inträffade det så, att Sillen kunde instängas uti
en vik, och om icke en Vad dertill befans tillräcklig,
sköttes eller fogades en eller flere dertill, så att stundom 3—4
stycken blefvo tillsammansydde för att kunna instänga hela
vidden af viken, hvarefter små vadar drogos der innom med
all maklighet i 2—3 veckor, till dess att all Sillen blef
uppfiskad. Då en vad indrogs till landningsstället, åtföljdes
den af flere båtar för att kunna lätta den, hvilket skedde
med linor, fastade vid korktälnan, för att upplyfta, då den.
fastnade vid något på botten; men om det icke lyckades,
måste den djupas eller dragas tillbaka, och då blef hela
drägtet förloradt; dylikt måste ock göras, då Sillen igenom
sin mängd, strömdrag eller oförsigtigt dragande
sammanklämdes, så att den dog eller qväfdes; dess tyngd förökades
så derigenom, att vaden icke kunde dragas till landet. Om
icke djupning kunde verkställas, måste vaden sönderskäras,
för att räddas. Då flere Vadlag träffades på ett ställe, var
det berättigadt att först kasta som upptäckt Sillstimmen,
men de öfrige fingo kasta derutom i den ordning de
ankommit*); denna ordning blef strängt iakttagen, och ofta
genom våldsamheter handhafd eller bruten.

Sillstimmen åtföljdes alltid af mycken Sjöfogel, i
synnerhet på grundare vatten, hvärigenom den ock på afstånd
kunde upptäckas. När stimmarne voro mycket stora,
beledsagades de af Sälar, Tumlare, Springare och äfven Hvalar.

*) Jfr Bohuslänsk Fiskeritidskrift, 1884, sid. 272 (§ 5), 292—293 (§ 5).

(Utg. anm.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:05:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bohusfisk/1885/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free