Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
särskildt saltad sill vidkommer, på grund af den
offentligt gynnade konkurrensen från norsk sida och de
xbe-fintlige saltsillhaudlarnes afvoghet mot en ny svensk vara,
, som vållar dem förlust, derigenom att den trycker ned
priset på den förut i svenska marknaden ällenarådande norska
varan, och dess större kraf ställas derför äfven på ökandet
af den förstnämnda utvägen för afsättningen.
Det är gifvet, att de ofvan nämnda jemförelsevis föga
betydande åtgärderne för underlättandet af den färska
sillens afsättning ej förslå långt, utan att vida mer omfattande
sådana behöfvas, såsom jag ock redan i min vördsamma
promemoria den 12 December 1881 till Statsrådet och
chefen för Kongl. Civildepartementet “om offentliga åtgärder
med hänsyn till det rika bohuslänska sillfisket41 utförligare
framhållit. Bohus län sjelft har heller icke stält sig
likgiltigt till saken utan först genom sitt hushållningssällskap den
17 Juli 1883 beviljat 5,000 kronor till en för
sillfiskebedriften nödig telegrafledning samt derefter under nu innevarande
år dels genom hushållningssällskapet och landstinget beviljat
8,000 kronor till nya telegraf- och telefonledningar, dels
genom landstinget beviljat 100,000 kronor till fortsättning af
halländska vestkustbanan fram till Göteborg, på samma gång
som landstinget tillsatt en komitté för utarbetandet af en
jernvägsplan för Bohus län, som skall utföras med bidrag
från landstinget och som äfven bör afse uuderlättandet af
hafsfiskeprodukternas afsättning*).
Då nu redan tvänne så vigtiga jernvägar som Vestra
stambanan och Bergslagernas jernväg hafva sin ändpunkt i
Göteborg och då halländska kustbanan snart äfven får sin
norra ändpunkt dersammanstädes samt då Göteborg
sålunda, i synnerhet om den bohuslänska kustbanan med
tillhörande tvänne uthamnsbanor (neml. den till Malösund—
Ellös och den till Grebbestad—Krossekärr) icke under en
•) Bohuslänsk Fiskeritidskrift, 1885, sid. 193, 246—247, 251—252,
272—273, 276—279.
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>