Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilken betydelse de olika delarne af fögderiet egt och ega
för sillfiskebedriften. Främsta rummet har i detta hänseende
alltid intagits af Tjörn, hvars både vestra och östra kuster
under perioderne alltid varit utmärkta lör rikt fiske och en
den lifiigaste verksamhet såväl i fråga om sillens beredning
till handelsvaror som med hänsyn till färsksillhandeln. Det
fordom s. k. aMarstrandsfisketa utöfvades nemligen
hufvud-sakligast vid södra Tjörns samt vid Lycke sockens kuster,
•och under förre fiskeperioden egde Tjörn derföre äfven ett
större antal och mer betydande verk, än något annat härad
inom länet. Dernäst i ordningen inom fögderiet har städse
kommit Ellösfjorden med dess omgifningar eller
nordvestra delen af Orosts Vestra härad och slutligen i tredje
.rummet södra delen af Morlanda socken eller sydvestra
kuststräckan af samma härad, under det att något nämnvärdt
ymnigt sillfiske knappast synes hafva egt rum vid Orosts vare
sig södra, östra eller norra kuster *), hvilket dock icke hindrat,
att verk både funnits och nu finnas äfven vid dessa kuster
och att deras betydelse för sillfångstens afsättning väl torde,
-till följd blaud annat af kanaliseringen utaf Malösund och
den deraf härrörande starkare trafiken uti farleden innanför
Orost, framdeles varda t. o. m. större, än hvad den fordom
varit. Detta allt bör ej förbises vid bedömandet af frågan
för en rättvis och gagnande lösning, om man verkligen vill
ernå en sådan. — De afvikande meningar, som uttalats med
hänsyn till sillfiskets betydenhet vid fögderiets kuster, må
emellertid här icke helt och hållet förbigås. Länets
fiskeri-tillsyningsman G. von Yhlen yttrar nemligen i sitt utlåtande
*) Jfr dock: Norske Rigs-Registranter. I, 1523—1571. Christiania
1861, sid. 348. — Trangrums-Acten. Stockholm 1784. sid. 56. — Dubb,
P., Anteckningar om Sillfisket i Bohus län (Kongl. Vetenskaps Academiens
handlingar for år 1817), sid. 35. — Ljungmam, A. V., Bohus lans
hafs-fiske och dess framtid. Göteborg 1882, sid. 7. — Bohuslänsk
Fiskeritidskrift, 1885, sid. 306 — Under nu innevarande fiskeperiod har hafssillen
ej ymnigt åtminstone iakttagits hafva inträngt uti fjordarne öster om Orost
och Tjörn längre emot norr än i Askeröfjorden, der den dock ej ännu
blifvit föremål för fiske. (Utg. anm.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
