- Project Runeberg -  Bohuslänsk fiskeritidskrift / 1886 /
191

(1884-1896) Author: Axel Wilhelm Ljungman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

andra kastblock fastgjorda i båtens motsatta sida vid
essingen. Till detta block gå snörptågets ändar från daviten.
Tåget halas således mot båtens stäfvar, hvilket ger folket
utrymme att arbeta deladt i två afdelningar, hvardera
af-delningen uppstäld i rad.

Snörpvadarne köpas fullt färdiga dels från Norge, dels
från Göteborg. Norrmännen följa troget den amerikanska
konstruktionen. I Göteborg hafva gjorts ett par
modifikationer deraf. På de norsk-amerikanska vadarne utgöras
flötena af runda korkskifvor, genomborrade i midten och
uppträdda på öfvertelnan efterhand, som denna tillbindea
nätet. En sådan kork kommer vid vadens upptagning på
tvären mot båtens essing och springer ibland, ehuru två
sitta ihop. Den kan visserligen ersättas genom två halfvor,
som sammanfogas med spetor och bindgarn, men skall en
hel kork insättas, måste telnan löstagas på ett längre eller
kortare stycke, hvilket medför tidspillan. Göteborgsvadarne
hafva två smäckra rep till öfvertelna och korkarne aflångt
fyrkantiga samt insatta emellan repen liksom på makrilgarn.
En sålunda formad och insatt kork springer högst sällan,
och skulle detta ske, kan en hel insättas, utan att
öfvertelnan för resten löstages. Göteborgsvadarnes maskor närma
sig i storlek till landvadarnes. De norska vadarnes äro
större.

Sedan kännebåtarne hittat en sillstim, tillgår kastet på
följande sätt.

Vaden ligger på vadbåten. Draggen utkastas, och
dragg-tåget jemte ena vadarmen och snörptågets ena ände
öfver-lemnas till mellanbåten. Vadbåten ror rundt så hastigt och
tyst som möjligt efterhand utkastande vaden på samma sätt
som en landvad men i cirkel. Konsten hos den befallande
(brusen) ligger i att beräkna banan och styra så, att, när
hela vaden är utkastad, kretsen är sluten. Han har dervid
ledning af flötkaggarne (brälsarne), 1 eller 3, hvilkas afstånd
i förhållande till vadens längd eller inbördes är bestämdt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:05:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bohusfisk/1886/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free