Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är att kunna begagna dylika af kabel- och landiedningar
ömsom bestående långledningar, som de här från Uddevalla
ifrågasatta, för verkliga samtal, annat än då
väderleksförhållandena äro för telefonering äfven å mycket långa afstånd
gynsamma, kan emellertid låta vilseleda sig af dessa
Uddevalla—Lvsekilsintressets förslag *).
Af de inför Riksdagen i de uti Riksdagens skrifvelse
åberopade handlingarne till utförande särskildt förordade
stationerne inom Orosts och Tjörns fögderi eller
Fiske-bäckskil, Grundsund, Gullholmen, Kärringön, Klädesholmen
och Rönnäng samt Hättan kan den å badorten
Fiskebäck s kil nu lemnas helt och hållet å sido, sedan Uddevalla
uti inlaga till Kongl. Telegrafstyrelsen af d. 12 sistl.
September anhållit få anlägga densamma på egen bekostnad**)
*) De af detta förslag närmast berörda kommunerne eller
Grundsund och Gullholmen hafva ock uti petition till Kongl. Majd samt
icke mindre än trenne särskilda kommunalstämmobeslut hvardera
uttalat sina protester mot detsammas genomförande. (Utg. anm.)
**) Enligt hvad man från Uddevalla meddelat uti en skrifvelse
till länsstyrelsen af den 10 Dec. 1887 är denna uppgift icke riktig, då
man tvärtom i Uddevalla »fordrar» att telefonförbindelsen mellan
Uddevalla och skärgården skall i allt väsentligt bekostas med de här
ifrågavarande utaf Riksdagen och hushållningssällskapet beviljade anslagen.
Delta misstag betyder emellertid intet med hänsyn till sakens
afgö-rande, enär Fiskebäckskil längesedan upphört att vara fiskeläge och
derför icke heller eger sådan betydelse för fiskebedriften att det på
grund deraf kan ifrågakomma vid den förestående fördelningen af de
nu tillgängliga anslagen annat än i händelse af öfverskott, som icke
kan på bättre sätt användas. Att Fiskebäckskil upphört befatta sig
med fiskerinäringen, intygades redan för länge sedan af A. E. Holmberg
(Bohusläns historia och beskrifning, 111, Uddevalla 1845, sid. 192; 2
uppl., II, Örebro 1867, sid. 311) och vitsordas för den närvarande
tiden af den ofvan åberopade herr C. J. Ödman jemte talrike andre
Skaftö-laudsbor uti en skrifvelse till länsstyrelsen angående Skaftölandets
indelning i kommuner den 12 Nov. 1887, uti hvilken det i en utförligare
redogörelse för näringslifvet å denna ö heter om Fiskebäckskil, att det
»hufvudsakligast och nästan uteslutande beror af segelfarten»,
hvar-förutom detta förhållande nog tydligt torde framgå af tab. XXXIV i
den senaste statistiska berättelsen öfver länets hafsfisken.
Fiskebäckskil benämnes derför ock med rätta såväl i länsstyrelsens skrifvelse
till Kongl. Maj:t den 13 Okt. 1886 som i den nämnda skrifvelsen från
C. J. Ödman m. fl. för blott »läge» i motsats mot Grundsund, Kärringön
m. fl. platser, som få heta »fiskeläge» (Bohuslänsk Fiskeritidskrift,
1886, sid. 256, Aftr., sid. 46). (Utg. anm.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
