Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i skrifvelsen den 18 sistlidne September från Lysekil
anförts om de för öfrigt ganska måttliga uppköpen af färsk
sill vid Grötöns och Källvikens fabriker kan tillmätas
någon sådan betydelse*), att det ens bör kunna blifva tal
om, att ledningarne till för fiskebedriften så framstående
platser som Kärringön, Rönnängslägena och Hättan derför
skola åsidosättas.
Att ej heller Fiskebäckskils behof af
telefonförbindelse kan nu berättiga till förordet för den ifrågavarande
linien från Lysekil, framgår deraf, att Fiskebäckskil dels
förklarat sig vara belåtet, från hvilket håll det än finge en
telefonledning ut till sig, och dels för ganska lång tid
sedan förlorat all nämnvärd betydelse för fiskebedriften.
Redan för fyrtiofem år sedan kunde derför äfven A. E.
Holmberg uti sin Bohus läns historia och beskrifning framhålla**),
hurusom Fiskebäckskil »helt och hållet frångått den
bestämmelse, som benämningen Jlskeläge antyder, och i
stället blifvit skepparesamhälle», och nyligen vitsordades detta
förhållande uti en af f. d. sjökapten C. J. Ödman i
förening med mycket talrike personer å Skaftölandet till E.
K. Maj:ts Befallningshafvande den 12 sistlidne November
ingifven skrifvelse om Skaftölandets indelning i kommuner,
uti hvilken det vid redogörelsen för denna ös näringslif
uttryckligen säges om Fiskebäckskil, att »detta läge (sic!)
hufvudsakligast och nästan uteslutande beror af
segelfarten» (Bil. M). Äfven den senast utgifna fiskeristatistikens
siffror vitna tydligt nog om Fiskebäckskils ringa betydelse
för fiskerinäringen, och E. K. Maj:ts Befallningshafvande
använder derför ock i sin underdåniga skrifvelse den 13
Oktober 1886 benämningen »läge» och icke fiskeläge om
*) Beträffande gagnet för fiskebedriften af dessa båda till dels
med »bygdepolitiska» syften anlagda verk, äro meningarne mycket
delade inom skärgården. (Utg. anm.)
**) Holmberg, A. E., Bohusläns historia och beskrifning, II,
Uddevalla 1843, sid 102, III, Uddevalla 1845, sid. 192.
(Utg. anm.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>