Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De bohuslänska sillfiskenas historia från äldsta tider
och intill nutiden visar, såsom redan ofvan nämnts, att
sillfångsten, då man ser bort från fiskeperiodernes första
början, städse nått sin högsta utveckling och största betydelse
i länets mellersta skärgård, och der egentligen vid följande
tre hufvndorter för fiskebedriften, nemligen Askums socken
i Sotenäs härad (Kungshamnstrakten), Morlanda socken i
Orosts Vestra härad och Stenkyrka socken i Tjörns härad.
I synnerhet hafva Ellösfjorden vid Morlanda sockens kust
samt Marstrands-, Elgö- (eller Hätte-) och Hakefjordarne
emellan Tjörn och Inland med Marstrandsöarne gifvit
upp-hof åt ett det allra rikaste fiske, så att de flesta och största
“verkeninom länet för sillens beredning till handelsvara
under föregående fiskeperioder uppstått inom Morlanda,
Stenkyrka och Lycke socknar*), hvarefter i ordningen kommit
Öckeröskärgården, Kungshamnsskärgården och
Fjellbacka-skärgården. Då det sålunda under förra fiskeperioden
väcktes fråga om skärgårdens indelning i distrikt för nödig
rättsskipning under sillfisket, ansågos betecknande nog Grafvarne,
Gullholmen, Klädesholmen och Kalfsund såsom sjelfskrifna
stämmoställen för hvar sitt distrikt, under det att fisket i
skärgården norr om Soten ansågs för obetydligt för att
påkalla en sådan åtgärd. Stationerne för de s. k. Btullarene“,
d. v. s. uppbördsmännen af kronans rättigheter af sillfisket
under 1500-talens fiskeperiod eller Marstrand, Mollösund,
Hermensund (vid Gullholmen), Bäckevik (invid Grafvarne)
och Homborgssund vitna om ungefär enahanda utveckling
af sillfiskebedriften äfven den tiden, ja redan de i de gamla
norska konungasagorna prisade storverken af konung Hakan
Håkansson “den gamle “ att anlägga Marstrand och
Gullholmen samt Dragsmarks kloster och att bebygga
Öcker-öarne och förse dem med egen kyrka, allt under förra
hälften af 1200-talen, tyda på fiskeperiod efter fiskeperiod
upprepade förhållanden af i det närmaste likartad beskaf-
*) Bohuslänsk Fiskeritidskrift, 1887, sid. 213.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
