Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
terna skulle i likhet med inmatsillen betecknas med resp.
A, B och C,
hvadan tomsillens märken för de tre större sorterna
skulle blifva SA, SB och SC.
För den fjerde och minsta sorten af to ms ill en vore
såväl samtlige kommitterade som mötet enige om, att
bok-stafven M borde användas.
Huru bör märkena anbringas å tunnorna?
Denna fråga beslöt mötet lemna obesvarad eller att
öfverlemna åt en hvar salteriidkares godtfinnande, antingen
han vill inbränna märkena eller måla dem med chablon.
Af meningsutbytet framgick emellertid, att inbränningen
skulle hafva stora fördelar.
Sillvrakare.
Mötet beslöt vidare att godkänna Kretsafdelningens
styrelses förslag:
att tre sillvrakare skulle anställas i Göteborg, och att
en af dem skulle på reqvisition vara skyldig begifva sig ut
i skärgården för att der granska och stämpla uppgifvet
sillparti.
Åt Föreningens och Kretsafdelningens styrelser
uppdrogs, att vidtaga lämpliga åtgärder för åstadkommande af
medel till vrakarnes aflöning, hvartill man ansåg, att
Landstinget och Hushållningssällskapet borde bidraga, liksom man
trodde, att staden Göteborg icke skulle undandraga sig, att
lemna fri vrakareplats.
Kunglig förordning rörande sillmärken.
Åt Föreningens och Kretsafdelningens styrelser
uppdrog mötet, att verka för att en kunglig förordning måtte
utkomma beträffande sillmärkena, hvilken förordning borde
öfversättas och tillställas sillhandlarne i synnerhet i norra
Tyskland, Ryssland och Finland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
