Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Tyska Fiskeriföreningens skrifter väl bekanta *). Först
utsattes våren 1880 i närheten af Haderslev l1/* million små
och 5,000 större ostron från Long Island Sound. En mindre
del af dessa lefde 1882; de flesta hade likväl då dukat under,
hvartill rörlig bottensand och kringdrifvande sjögräs till stor
del bidragit. Detta försök ansågs emellertid — och med
rätta — ej tillfyllestgörande. På prof. Möbius’ inrådan kom
1884 ett nytt till stånd, nu med ostron från bankarne vid
Prince Edward Island. I November det året utplanterades
vid Aarö utanför Haderslev 17 tunnor eller 13,000 stycken
vuxna ostron, hvilka hade varit på vägen en 20 dygn. Blott
helt få öfverst i tunnorna hade dött, alla de andra voro fullt
friska. I slutet af Augusti 1886 lefde blott 2,9 procent af
alla dessa ostron och äfven denna ringa återstod var mycket
illa medtagen. Efter all sannolikhet hade ingen lek
försiggått. Prof. Möbius anser det nu fullt bevisadt, att
amerikanska ostron ej kunna acklimatiseras i Östersjön. Orsaken
förklaras uteslutande vara den ringa salthalten i vattnet der*
städes. Men nog får också andra orsaker antagas hafva
bidragit till de misslyckade resultaten och såsom medverkande
till, att de amerikanska ostronen ej kunnat ega bestånd i detta
vatten. Prof. Möbius antager också, att de skulle behöfva
samma salthalt för att trifvas som de nordeuropeiska
ostronen eller i genomsnitt 3 procent, då man vid Aarö blott
hade 1,8 å 2. Han framhåller, hurusom man vid de i
Amerika gjorda observationerna kan hafva utfört dessa i
från ytan taget vatten, och att man på detta sätt kunnat
komma till ett mycket vilseledande resultat beträffande
salthalten i det vatten, deri ostronen lefva. Hänvisande till
hvad jag förut härom anfört (sid. 17, 18), må jag blott
ytterligare påpeka, att de af herr Dean begagnade
vattenprofven togos nätt och jemt så högt öfver bottnen, att man ej
*) Circulare des Deutsch. Fisch.-Ver. im Jahre 1883, sid. 68—71,
1884, sid. 239—241, samt Mittheilungen der Section des Deutsch.
Fiscb.-Vereins fur Kusten- und Hocbseefischerei 1887, sid. 2—6 och sid. 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
