- Project Runeberg -  Bohuslänsk fiskeritidskrift / 1889 /
28

(1884-1896) Author: Axel Wilhelm Ljungman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

välordnade köpingar och småstäder, hvilka egna sig åt
fiskebedriften såsom den deras affärsverksamhet fullständigt
be-herrskande hufvudnäringen och i hvilka så småningom
samlats de kapital, den yrkeserfarenhet och den personal, som
utgöra den oumbärliga förutsättningen för en högt utvecklad
hafsfiskebedrift. Allestädes i utlandet, der samma bedrift
står högt, är också den egentliga fiskaffaren förlagd till de
fiskeidkande samhällena sjelfva, under det att de mer
af-lägset från hafvet belägna stora städerna blott befatta sig
med tillgodoseendet genom en välordnad fiskhandel af den
lokala fiskförbrukningens behof*).

Bland medel, som kraftigt bidraga till
hafsfiskebedrif-tens utveckling och fiskarebefolkningens höjande i välstånd,
intaga tvifvelsutan samfärdselsförbättringar främsta
rummet. Den nyaste tidens samfardsanstalter och bland dem
särskildt jernvägarne och telegrafen hafva nemligen rent af
omskapat hela hafsfiskebedriften, derigenom att de
möjliggjort en förmonligare afsättning för en mångdubblad fångst.
Dessa samfardsanstalter äro emellertid på intet vis något
under alla förhållanden gagnande, utan tvärtom en makt
såväl till största nytta som till största skada, och måste
man för den skull se till att man icke i den felaktiga tron
att man styr till det bästa, blott man skaffar nya
samfärds-lägenheter och underlättad afsättning för fångsten, leder
utvecklingen såsom under förra sillfiskeperioden till förde rf
i stället för till varaktigt välstånd. Det ligger nemligen
största vigt uppå, icke blott att mon i skärgården får
förbättrad samfärdsel och tillräcklig afsättning för fångsten,
utan att denna samfärdsel och denna afsättning äro sådana
att de verkligen medföra ernåendet af det nämnda för
skärgården eftersträfvansvärda målet och icke i stället afiägsna
derifrån. Man får alltså icke förbise, hvarken hurudan
af-sättningen i fråga är till sin art eller genom hvilka hon

*) Jfr. Göteborgs och Bohus läns Landstings handlingar, 1889, N:o 18,
6id. 5. (Utg. amn.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:06:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bohusfisk/1889/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free