Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med understöd af allmänna medel. Att detta sätt med
förstånd användt endast kan medföra gagn, är lätt att inse.
Ett helt annat sätt att främja fiskerinäringen är
utdelandet af premier. Såsom jag förut har nämnt, har man
i Skotland med stor framgång användt detta medel under
åren 1809—1830. I Frankrike och Tyskland deremot med
mindre eller ingen framgång. Det kan dock icke förnekas,
att om man hastigt vill framdrifva en likformig och
jemn-god sillsaltning, kan en sådan helt visst åstadkommas genom
tillräckliga premier och så kallad offentlig siUvrakning; men
detta för öfrigt föga tidsenliga sätt kräfver så stora
uppoffringar, att det nu mer knappast torde vara något land,
som vill underkasta sig desamma.
Ett ytterligare sätt att upphjelpa fiskerinäringen har
varit utlemnandet af offentliga lån. Detta har försökts i
Irland men icke medfört sådant resultat som kan hållas för
uppmuntrande. Äfven i Tyskland har försök gjorts
der-med, ehuru det icke slagit synnerligt väl ut. Helt visst
öfverskattas detta sätt flerstädes mycket. Mer gagn kan då
väntas af goda kreditanstalter, sparbanker,
försäkringsan-stalter med flera liknande inrättningar.
Ett annat sätt att främja fiskerinäringen har varit
genom skyddstullar. Beträffande dessa må väl vara möjligt,
att de i ett land sådant som Frankrike, hvilket konsumerar
så mycket fisk, kunnat vara till något gagn, men så
synnerligen stort torde det icke varit, efter som man der
offentligen klagar öfver att särskildt sillfisket gått tillbaka och
att salteriidkarna visat tendenser till att allt mer öfvergifva
sin näring. I Tyskland hafva tullarna icke kunnat hjelpa
sjelva fiskerinäringen, men de hafva vållat, att vi svenskar
icke kunna sjelfva röka den sill, som nu sändes färsk till
Tyskland, utan eger rökningen rum först der. Den sill,
som från vår vestkust afyttras färsk till Tyskland,
varm-rökes der och ätes sedan utan vidare tillagning i denna
form af särskildt den tyske arbetaren. Denne sätter mest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
