Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfverkäken hel och kortare än underkäken, buken kölad och
mer eller mindre tydligt sågtandad, ryggfenan belägen öfver
analfenan och denna senare af måttlig längd med mindre
än 30 strålar o. 8. v. Af hithörande arter förekomma trenne
vid Skandinaviens kuster, nemligen sillen, skarpsillen och
pilcharden eller sardinen.
Sillen, Clupea harengus L., skiljer sig från närstående
arter genom att hafva en oval plätt af små tänder å
plogbenet, ett större antal bukkölsfjäll (27—30 mellan hufvudet
och bukfenorna samt 13—15 mellan dessa senare och anus),
som bilda en mindre tygligt sågtandad köl, flere (51—58)
ryggkotor, ryggfenan med 19, bukfenorna med 9 och
analfenan med 17 fenstrålar o. s. v. Af sillen har man velat
särskilja en mängd afarter eller raser, af hvilka en t. o. ra.
beskrifvits såsom egen art (C. Leachii), men dessa raser äro
så föga afvikande från hvarandra, att det hittills icke lyckats
närmare bestämma dem genom angifvandet af vetenskapligt
tillfredsställande kännetecken, utan äro de snarare att
betrakta såsom lokala stammar, skilda genom geografiska och
hydrologiska gränser samt utmärkta genom olika lektid,
storlek, fetma o. s. v. I den mon en sådan sillstam är talrik,
nödgas den helt naturligen äfven öfver allt större område
söka sin föda och dervid alltmer afiägsna sig från kusten,
hvilket åter vållar, att det synes som om de stora
sillstam-marne mera tillhörde hafvet och de smärre mera kusterna,
samt har föranledt uppkomsten af de i praktiskt hänseende
vigtiga benämningarne hafssill och kustsill. De mest
bekante sillstammarne torde vara 1) Kattegatts höstsill,
hvilken gifver upphof åt det årliga fisket i Öresund, Stora Belt
och Kattegatt, och hvars lek hufvudsakligast eger rum
under Oktober; 2) Skageracks vårsill (Bohusläns kustsill), som
endast i jemförelsevis mindre omfattning är föremål för
fångst, och hvars lek hufvudsakligen försiggår under April;
3) sydöstra Nordsjöns och Skageracks höstsill, hvilken
hafssill gifver upphof åt de bekanta periodiska fiskena vid Bo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
