- Project Runeberg -  Bohuslänsk fiskeritidskrift / 1890 /
200

(1884-1896) Author: Axel Wilhelm Ljungman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

räknas såsom en mindre sort. Någon skarp skilnad mellan
utlekt sill och slosill eller mellan slosill och istersill finnes
lika litet som mellan de två senare sorterna och fall sill.

— Sillens föda (sillåteln, ganeslaret) utgöres af smärre
hafs-djur, bland hvilka de af copepodernas ordning äro genom
sin ymnighet mest betydande. Då sillen har mycket riklig
tillgång å föda och frossar (aganara) för starkt i densamma,
blir den mindre tjenlig till saltning, för såvidt man ej
lyckas befria den från ganeskaret genom att hålla den instängd
några dagar inom en not eller vad. Efter färgen å
innehållet i sillens tarm skiljer man mellan 1) rödåtel, som
utgöres af copepoder, 2) gulåtel, som består af annelidlarver,
och 3) svart- eller krutåtel, som utgöres af snäcklarver.
Det sistnämnda slaget är skadligast och gör sillen, som
förtärt deraf, illaluktande och värdelös. Sill, som har tarmen
fylld af ganeskar, säges vara “åtad® (i Skotland “gntpokea).

— Sillen företager icke allenast utaf dess tillväxt betingade
flyttningar från den plats, der den kläckts, till det område,
der dess utväxta stamförvanter dväljas, utan äfven årliga
flyttningar till och från kusten för lekens förrättande eller
födans sökande, och hos de allra största sillstammarna har
man t. o. m. iakttagit längre perioder omfattande
flyttningar med hänsyn till valet af platsen för lekens förrättande
och området för födans sökande. Dessa senare flyttningar
framträda, sannolikt till följd af de till lekplatser tjenliga
kustgrundens jemförelsevis ringa utsträckning, tydligast vid
Skandinaviens vestkust och särskildt i Skagerack med norra
Kattegatt, på grund af dessa hafsdelars egendomliga läge i
förhållande till Nordsjön, samt synas härröra af de
periodiska vexlingar i väderleken och hafsströmmarna, som orsakas
af solfläckarna och bilda perioder med en medellängd af
omkring 55y2 år. Af dessa semisekulära flyttningar
betingas de periodiska ymniga sillfiskena.

Skarpsillen, eller hvassbuken, Clupea sprattus L.,
skiljer sig från närstående arter derigenom att den saknar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:06:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bohusfisk/1890/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free